Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
uppmärksammat, att offerkällor ofta ligga strax intill domareringarne,
och det ligger då närmast till hands att förklara dessa som platser
för gudstjänst och offer.1
Men detta utesluter ej, att äfven den folkliga benämningen har
ett visst berättigande. Ty rättsliga förhandlingar stodo i forntiden
i närmaste samband med gudstjänsten. Och det finns också mera
direkta stöd för att domareringarne haft med rättskipningen att göra.
Åtskilliga ställen, på hvilka dylika fornminnen finnas, omtalas i
medeltida handlingar såsom tingsorter.2 I Danmark höllos ännu på
1500-talet tingen under bar himmel, hvarvid rätten satt på fyra
stockar, som voro lagda i fyrkant på stenar; en stor sten i midten
kallades tjufstenen, enär tjufvarne skulle sitta där då de dömdes.
Och ända in i vår tid har det i Danmark (liksom på den förr
danska ön Femern) varit bruk, att i hvarje by fanns en mötesplats
för byalagets husfäder, där de sammanträdde till sina »grannstämmor»,
och på denna plats fanns en stenkrets af 8—10 meters diameter,
bestående af lika många stenar som det fanns gårdar i byn; i midten
var en sten för byfogden.
1 de trakter af vårt land, där fornminnen af domareringarnes
art finnas i särskildt stort antal, såsom t. ex. fallet är i Vestergötland,
har man nog vid förklaring af denna företeelse anledning att tänka
på dessa by-tingsplatser, hvilka under hednatiden säkerligen också
gjort tjänst vid byns gudstjänst.
Särskildt ståtliga domareringar eller platser, där flere dylika
ligga intill hvarandra, såsom också ofta förekommer, äro väl
däremot att anse som gudstjänst- och tingsplatser för större områden,
t. ex. härader. Det är då ej heller öfverraskande, att på sådana
platser ofta äfven finnas betydande graffält från järnåldern.
Domareringarne torde också tillhöra denna tidsålder; åtminstone har man
ingen bestämd anledning att hänföra någon af dem till en äldre tid.
Det synes också förekomma motsvarande fornlämningar af annan
form än kretsar, dels rektanglar (så en i Tunhems sn vid
Hunneberg), dels stenar i två parallela rader (så på Odensbacken i Askers
sn, Nerike).
1 En omständighet som ej är att förbise, är uppgiften om den stora
stenkretsen vid Askeberga, att ungdomen där förr plägat samlas till
lekar midsommarnatten. Dylika bruk ha ofta visat sig återgå på
urgamla hedniska fester.
2 Så Kjulaås i Eskiltunatrakten och »Lundboaberg» vid Lundby i Tortuna
sn, Vestmanland, där en väldig stenkrets finnes. Enligt den beskrifning, som
Olaus Magnus i sin 1555 utgifna skildring af nordbornas lefnadssätt ger af de
berömda Mora stenar, där kungarne sedan gammalt hyllades, skulle äfven de
bildat en krets af iz stenar med ett väldigt block i midten, hvarpå konungen
upplyftes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
