Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Gustafs börd och ungdom. — Hans fångenskap i Danmark och flykt derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TU>L MIM NE
USTAJ3 ERICSSON
j» . ’ :1 Ti ■ «■ ’|
^NasaI^H
v « |L —. ** * 1 i u vi j ’I
S?$ FÖDD ^l
P.V LINDHOLMEN.
Ä ? i*b-’ i fj ir »f *’
HEN 12 NLU 1-196
HESTK VARDEN
IL *^ ^ i
fc>ENi‘>M.U|KfiG I
sin värja, »högg den genom Alexandrum» — antagligen »Alexandri
doc-trinale», en af den tidens läroböcker — med det utropet: »Hej, jag tör
gifva dig och din skola tusan», gick så ut och kom ej åter.
Om hans vistelse och studier i Upsala känner man för öfrigt så godt
som intet. Utom denne mäster Ivar nämnas såsom hans lärare magister
Henrik SI edom och
magister Mattheus Erici, »under
hvilka han först studerade
in schola triviali, sedan ock
in academia». Den förre
synes lika som de öfriga
up-salakanikeme under
befrielsekriget hafva tillhört det
danska partiet, men finnes
strax efter konungavalet
hafva af Gustaf blifvit tagen
till nåder och var 1529
konungens kansler.
Vid 18 års ålder —
1514 — kom Gustaf till sin
frände Sten Sture den
yng-res hof, der han fullbordade
sin uppfostran. Han hade
der tillfälle att ej blott öfva
sig i de ridderliga idrotter,
som voro nödvändiga för en
ang man i hans ställning,
utan tillika att genom
samtal med Sveriges förnämsta
män vidga sin blick och
rikta sina kunskaper. I
synnerhet skall han hafva hyllat
sig till den gamle
Hemming G ad, danskames
hätske fiende. Denne, som
under Svante Nilssons tid
utofvat det hufvudsakliga inflytandet i Sverige, blef med sin rika erfarenhet
for honom den bäste lärare i statsmannavärf. Ingen kunde bättre än han
redogöra för Sveriges forna och närvarande förhållanden, dess grannars krafter
och syften, hvad Sverige af dem hade att hoppas eller frukta, den politik
Sverige borde följa och hvilka medel dervid borde användas, hvilken styrka
Sverige hade i sin kraftiga, frihetslystna allmoge och huru denna skulle
skötas, om man ville leda den. Utan tvifvel nedlade han i Gustafs sinne
månget frö, som sedan växte upp och bar frukt.
4. Minnessten vid Lindholm i Uplaud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
