Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Den inre styrelsen under de första åren af Gustafs regering. 1523—1524 - Reformationens begynnelser. 1519—1525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sentlig mån ligger forklaringen deri, att bland Sveriges infödda män funnos
så fa, som till något dugde; men den anmärkningen kan alltid göras, att
han ej var lycklig i sitt val; af de fleste bland de utländska män som han
skänkte sitt förtroende blef han sviken. Den förste bland dem var den förut
nämde Berent von Mehlen, en äfven ty rare som ur konimg Kristiems tjenst
gått i Gustafs, af denne fatt Stegeborgs slott och län och blifvit förmäld med
en konungens slägting Margareta, dotter till Erik Karlsson (Vase) och enka
efter den i Stockholms blodbad omkomne Erik Knutsson (tre rosor). Att
han 1523 blef intagen i rådet är förut nämdt, lika som att han kort derefter
fick utbyta Stegeborg mot det vigtiga Kalmar slott. Hans satt att skota sig
såsom befälhafvare för expeditionen till Gotland rubbade emellertid konung
Gustafs förtroende till honom och han var vid slutet af 1524 föremål för
konungens misstankar.
Men vid denna tidpunkt trängde sig en annan utländing in i konung
Gustafs ynnest, grefve Johan von Hoj a, lika som den förre en tysk
äfventy-rare. Han kom vid midten af 1524 till Sverige och blef redan i början af
augusti förlofvad och ett lialft år derefter gift med Gustafs syster Margareta,
enka efter Joakim Brahe. Rörande honom hemstälde nu konungen, att han
ehuru ej infödd svensk man måtte upptagas i rådet och erhålla en förläning
till sitt underhåll, dervid åberopande de förtjenster Gustaf sjelf inlagt om
riket. Rådet lät skälet gälla, men varnade för att indraga flere utländingar
i riket »till något märkeligt giftermål eller förläning». Grefven erhöll derpå
Stegeborg med dess län på lifstid, meu utbytte det i början af följande år
mot Viborgs och Nyslotts län i sydöstra Finland.
Utom nu nämda ärenden var äfven en mängd andra, af större och
mindre vigt, föremål för öfverlaggningar i Vadstena. Bland dessa voro äfven
ett par frågor som buro vitne om, att den stora rörelse på det andliga
området som nu höll på att omskapa Europa äfven börjat sträcka sina
verkningar till Sverige. Den fick der till en början sin hufvudsakliga betydelse
såsom medel vid den ombildning af de politiska och borgerliga förhållandena
som var konung Gustafs uppgift.
Reformationens begynnelser. 1519—1525.
Tillståndet inom kyrkan vid nnionens upplösning. — Hans Brask. — Biskop Peder Jakobsson
(Sami-vider) i Vesterås. — Erkebiskop Johannes Magni. — Striden med påfvemakten om de nyvalda biskoparaes
bekriftelse. — Martin Luther. — Olaus Petri. — Lanrentins Andrea?. — Ved er döpa rne i Stockholm. — OasUf
•ch den nya liran. — Peder (»alle. — Det katolska presterskapets strid mot det “lutherska kitteriet*. — Olats
Petrt’8 giftermål. — Kyrkans beskattning. — Gustaf och Hans Brask.
Med det att konung Gustaf nedbröt unionen tillintetgjorde han ett
verk, för hvars upprätthållande de förnämste bland svenska kyrkans män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
