Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Vesterås riksdag 1527. — Örebro kyrkomöte 1529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befattning. Att ett så vigtigt element försvann ur rådet måste naturligtvis
i sin mån utöfva inflytelse på dettas ställning, och ett uttryck härför finner
man i den ed som vid kröningen aflades af herr Ture Eriksson (Bjelke) och
herr Måns Bryntesson (Liljehök), hvilka nu intogos i rådet; den skilde sig
från det formulär .till rådsed som ifrån 1400-talet finnes i behåll bland annat
deri, att, då det i detta heter: »Jag beder mig så Gud till hjelp, jungfru
Maria och sankt Erik konung, att jag skall vara vår nådige herre och Sveriges
rikes råd huld och trogen», lydde nu formeln så: »Jag beder mig så Gud
till hjelp, att jag vill och skall vara min herre och konung huld och trogen.»
Äfven konungaeden skilde sig något från den förut öfliga, i det löftet att
skydda den heliga kyrkan och hennes personer uteslöts. Att detta skulle
väcka uppmärksamhet var naturligt, synnerligen då det sammanstäldes med
att Olaus Petri i sin predikan på kroningsdagen särskildt betonade konungens
pligt att »hafva tillsyn med biskopar och prester, när de försumliga äroidet
dem befaldt är, det vill säga, när de icke så troget förkunna Guds ord som
dem borde.»
Denna predikan utkom sedan i tryck .och är en af de många skrifter
som Olaus Petri under året 1528 utgaf för att främja den renade lärans sak.
Afren Laurentius Andreæ verkade på samma sätt, ehuru ej i samma
omfattning, och utan tvifvel voro dessa mäns skrifter i väsentlig mån bestämmande
för de åsigter bland kyrkans män som i början af följande år fingo sitt
uttryck i beslutet på Örebro kyrkomöte.
Den 25 november 1528 kallade konungen »alla biskopar i riket och de
förnämligaste af klerkeriet i hvarje stift» till ett »concilium», som i början
af februari 1529 skulle sammanträda i Örebro, för att der göra en »viss och
klar ordning efter Guds ords grund på alla ceremonier och kyrkoseder». Bland
mötets liamngifna medlemmar märkas biskoparne i Skara, Strengnäs och
Vesterås, 15 domkapitelsledamöter, 11 kyrkoprester, af hvilka 4 äfven bära
titeln kåniker, och 8 munkar. Dessutom voro »flere andra klerker» närvarande.
Alla stiften utom Abo voro representerade. Olaus Petri och Laurentius Andre»
voro naturligtvis tillstädes. Den senare var konungens fullmäktig och
»uppå erkebiskopssätets vägnar præsidens». Om förhandlingarna känner man
för öfrigt intet; endast beslutet finnes i behåll. Det är i mera än ett af*
seende af vigt såsom betecknande den reformatoriska rörelsens framsteg. Mötet
bekräftar först beslutet i Vesterås, att Guds ord skall rent och klart predikas,
och ger deijemte noggranna föreskrifter för att främja dess spridning så bland
prester som lekmän; och hvad som särskildt är af vigt: det hänvisar för vin*
nande af kunskap deri endast till den heliga skrift. Detta var dock ej till
formen någon protest mot den romerska kyrkan, ty ännu hade denna ej stadgat
traditionen såsom en af skriften oberoende kunskapskälla för den kristna tron.
Deremot fattades ett par andra beslut, som direkt stredo mot den gamla
kyrkans stadgar: det ena var att de kyrkliga myndigheterna skulle ega rätt att
dispensera från förbudet mot äktenskap inom vissa slägtled; det andra
innehöll, att munkordnarna skulle stå under biskoparnes uppsigt. Äfven kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
