Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III (1568—1592) - Konung Johan och hertig Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som meniga klerkeriet sig derom samfaldt förenat — uti Upsala 1572».
gen niimna en.
2. Riifsteting egde konungen
halla inom furstendömet såsom inom
hela riket.
3. Vid lagmansval skulle så
tillgå, att en enligt lagens föreskrifter
sammansatt nämd — inom hvilken dock
fursten skulle hafva en röst — föreslog tre män, bland hvilka konungen nämde en.
4. Instansordningen skulle vara sådan som 1582 års stadga bestämde.
5. Frågan om rusttj enst ens utgörande hänsköts till »samtliga riksens
adels vilja och betänkande», och denna förklarade, att som den ej ville vara
flere herrar på en gång lika pligtbunden, borde den inom hertigdömet boende
adelns rusttjenst utgöras under konungens baner.
6. Allmänna förbud mot in- eller utförsel af varor skulle utfärdas först,
sedan konungen derom öfverlagt med fursten, rådet och de förnämsta ständerna.
7. Adelns lika som de öfriga ståndens rättigheter skulle iakttagas lika
väl inom furstendömet som inom konungariket; särskildt fick ej olaga skatt
åläggas; dock egde fursten rätt att med sina undersåtars samtycke utkräfva
extra bevillning, af frälsebönderne likväl endast med deras herrars samtycke.
177. Gunilla Bjelkc
(1668—1597).
Äfven bestämdes att öfverheten eller hennes befallningsmän ej skulle ega att
taga befattning med saker, som rörde presternes lära och lefverne, utan de
skulle vara kyrkans förmän förbehållna. — I synnerhet den först nämda af dessa
åtgärder retade Johan ytterligt: han förklarade det skedda biskopsvalet
ogiltigt och hotade furstendömets inbyggare med fridlöshet, om de vidhölle det
samma. Han synes nu hafva beslutit sig för att låta tvisten slitas genom en
sådan rättegång som rådet föreslagit, men derhän ville ej Karl låta saken
komma. Denne föreslog nya underhandlingar och förklarade sig villig till
eftergift i flere punkter. Underhandlingarna, som öppnades i augusti 1586, ledde
verkligen till förlikning, men så stark hade spänningen varit, att man under
hösten på flere håll fruktade utbrottet af ett inbördes krig. För att stadfasta
och fullborda den slutna
öfverenskom-melsen kallades rikets ständer till
Vadstena, der de samlades i januari 1587
och hvarest sjelfva förlikningsbrefvet
utfärdades. Dettas innehåll var
huf-vtidsakligen följande:
1. Biskop inom furstendömet
skulle så tillsättas, att erkebiskopen,
hans kapitel samt presterskapet i
Streng-nas stift skulle sätta tre af
furstendömets klerker på förslag — dock ingen,
mot hvilken konungen förut vore »för-
tomad» — och af dessa skulle konun _______________________________________
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
