Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Öfversigt af den inre utvecklingen under nydaningstiden
- Andlig odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andlig odling.
Kyrkan. — Undervisningen. — Upsala högskola. — Literatur. — Konst.
Den protestantiska kyrkans ställning under konung Gustafs tid, de
katolska sammansmältningsplanerna under Johan III, striden mot de ohöljda
reaktionsförsöken under Sigismunds tid och mot de kalvinistiska sträfvandena
under Karls regering äro förut tecknade. Kyrkoläran blef genom Upsala
möte för framtiden bestämd, men deremot rådde ännu vid tidhvarfvets slut
i afseende på kyrkoförfattningen stora brister, och försöken att med en ny
kyrkolag ersätta den i många fall obestämda kyrkoordningen af 1572
lyckades icke. Kyrkans förhållande till den lärda och vittra odlingen få vi nu
tillfälle att antyda.
Tidhvarfvet var ej synnerligen gynsamt för idrotter på den
andliga odlingens fält. Melanchton sade derom: »Ingen tidsålder har
varit så jernhaltig för egentliga vetenskaper som denna», och hvad som
gälde Tyskland i detta fall gälde ännu mera Sverige och gälde ej blott de
riktigt lärda studierna, utan vetenskaper och konster i allmänhet. Den
väckelse, som dessa ute i Europa fått genom ett nylifvadt studium af
antikens författare och konstnärliga minnesmärken (renässansen), skönjes i sin
mån äfven i Sverige under denna tid. Men vi mottogo denna väckelse från
Tyskland, der rörelsen antagit en afgjordt praktisk och prosaisk karakter,
åsyftande mindre skönhetssinnets tillfredsställande och ett ostördt
forskningsarbete än konstens och vetenskapens omedelbara nytta för lifvet, deras
tillämpning på dess praktiska frågor. De stora politiska och religiöst kyrkliga
omhvälfningarna i Sverige och det maktpåliggande arbete som dessa gjorde
nödvändigt drogo äfven här de bästa andliga krafterna till statens och
kyrkans tjenst, och följden blef den, att de literatur- och konstgrenar, som lågo
närmast de praktiska uppgifterna, blomstrade rikast, och att just de
ledande männen i den kyrkliga och politiska reformationen befinnas vara
tidens bästa författare. Måhända den förnämste af alla och en typ för dem är
reformatorn Olaus Petri, på en gång teologisk skriftställare och predikant,
psalmist, historiker och dramatisk författare. Den gamla kyrkan hade varit
lärdomens och konstens förnämsta beskyddarinna och vårdarinna. Då nu
kyrkobygnaden störtades, led ock den högre bildningen afbräck; detta kunde
icke undvikas. Återstod för det nya statsskickets och den nya kyrkans män
att lägga en ny och bredare grund för bildningen. Och det var detta som
skedde, så mycket man för så svåra tider rimligen kunde begära, i synnerhet
genom undervisningens inrättande på en ny och en vidare grund än den gamla.
Under katolska tiden funnos väl bland biskoparne och domkapitlens män
många »magistrar» och »doktorer», men det lägre presterskapets och
klostrens invånare voro gemenligen råa och okunniga. Nu, då
religionsförändringen gjorde kraf på sjelfständig uppfattning och prestembetet i första
rummet vardt ett predikoembete, fordrades kunskaper och en viss bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 8 23:57:17 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0469.html
