- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
468

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den inre utvecklingen under nydaningstiden - Materiel odling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myntverk i flere af rikets städer. I detta fall såsom i många andra har Karl
sålunda botat sina bröders misstag och äfven sett längre än sin fader[1].

Kommunikationsväsendet var ännu ytterst outveckladt. Väl saknade
icke Gustaf I och ännu mindre Karl IX en öppen blick för nödvändigheten
af förbättrade samfärdselsmedel, men andra förhållanden togo allt för mycket
deras och landets krafter i anspråk, för att något mera betydande skulle kunna
på detta område uträttas. Hvad under konung Gustaf gjordes, är förut
vidrördt (s. 234). Karl riktade med förkärlek sina tankar på vattenvägarnas
förbättring och är af Sveriges regenter »ej blott den förste, som utfört
verkliga kanalbygnader, utan han har ock gifvit första uppränningen till den
omfattande plan för Sveriges vattenkommunikationer, som af hans son och den
store rikskansleren uppgjordes». Af de arbeten i denna riktning, som på
hans befallning och till stor del under hans uppsigt förehades, voro de
vigtigaste Eskilstunaåns kanalisering samt första begynnelsen till Trollhätte och
Saima kanaler.


[1] För ett rätt bedömande af myntets verkliga värde under detta tidskifte meddelas här några
uppgifter om varuprisen i samtida och i vårt mynt. Den stora olikheten mellan vissa af dessa
uppgifter beror till en del derpå, att somliga uro hemtade ur rusttjensttaxorna, medan andra äro
tagna ur de taxor, aom utfärdades för handelns reglering.

1 tunna smör... 1523: 12 mark = 20,64 kr., 1528: 8 mark = 10,96 kr., 1540: 17 1/2 mark = 22,68 kr..
1555: 38 mark = 36,10 kr., 1566: 60 mark = 39 kr.

1 pund fläsk... 1523: 1/2 mark = 86 öre, 1526: 3 öre = 64,5 öre.

1 tunna råg... 1526: 12 öre = 2,58 kr., 1540: 2 mark danska och 4 sk. = 2,19 kr., 1555: 4 mark = 3,80 kr.

1 tunna malt... 1540: 3 1/2 mark danska = 3,39 kr., 1555: 4 mark = 3,80 kr.

1 gill oxe... 1523: 5 mark = 8,60 kr., 1526: 6 mark = 10,32 kr., 1528: 6 mark = 8,22 kr., 1540: 8 mark = 10,32 kr.

1 läst osmundsjern... 1555: 126 mark = 119,70 kr., 1566: 100 daler = 402 kr.

1 aln damast... 1538: 27 öre = 4,35 kr., 1555: 4 mark = 3,80 kr., 1566: 4 mark = 2,60 kr.

1 aln godt engelskt kläde... 1540: 2 mark = 2,58 kr., 1555: 2 mark 7 1/11 öre = 2,80 kr., 1566: 8 mark = 5,20 kr.

1 aln trehårigt sammet... 1555: 8 mark = 7,60 kr., 1566: tvehårigt 12 mark = 7,80 kr.

1 legodrängs lön för år... 1523: 5 mark = 8,60 kr., början af 1570-talet: 50—100mark (»utom skor, lerefft och skorne kläder») = 7—14 kr.

Räntan var under hela perioden 10 %.

Per Brahe kallar dock 1581 denna ränta ocker. 5 till 6 % kallar han en skälig ränta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 8 23:57:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free