Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkställas, så att säkra underrättelser alltid kunna erhållas angående samtliga i
verksamhet varande aktiebolag; att skärpta bestämmelser meddelas: om aktieegares
skyldighet att verkställa inbetalningar och att för det oguldna aktiebeloppet af»
gifva förbindelser; om förtydligande af gällande bestämmelse om aktieegares
frikallande från inbetalningsskyldighet utöfver aktiebeloppet; om ansvar för sty»
relsen, i händelse densamma underlåter att behörigen fullgöra sina åligganden;
om akties odelbarhet och det minimibelopp, hvarå aktie må lyda; att såsom regel
skall gälla aktiebrefs utställande till viss man, men att Konungen må kunna, när
företaget är af synnerligen allmänt gagn, medgifva att aktiebref utfärdas till
innehafvaren; att flertalet af aktiebolags styrelseledamöter skall vara svenske män
och ändtligen att årlig revision af bolagets räkenskaper skall vara obligatorisk.
A. O. Wallenbergs framställning hade i detta fall goda skäl för
sig, men han skulle icke få upplefva något resultat. K. M:t tog
mycket rundlig tid på sig. Det skulle dröja hela tio år, innan
någon ny lag kom till stånd; den första nya aktiebolagslagen efter
1848 utfärdades nämligen icke förr än den 28 juni 1895.
I detta sammanhang må också omnämnas, att A. O. Wallenberg
under 1885 års riksdag kraftigt uppträdde mot den k. propositio»
nen angående indragning af de enskilda bankernas tiokronesedlar.
Ett antagande af förslaget trodde han skulle komma att medföra
stora rubbningar för den allmänna rörelsen och särskildt för de
aflägsnare landsdelarna och jordbruket. Men han lyckades icke
förhindra förslagets genomförande.
I 1883 års bankkommittébetänkande är det isynnerhet två punk»
ter, berörande de enskilda bankerna, som väckte A. O. Wallenbergs
lifligaste opposition. Den ena rörde den solidariska ansvarigheten,
den andra en inskränkning i sedelutgifningsrätten. Den solidariska
ansvarigheten ville kommittén fastställa på det sättet, att hvarje delägare
i bankbolag skulle utöfver den andel i grundfonden, som på honom
belöper, ansvara för bolagets samtliga förbindelser, i bankbolag,
som bildats med grundfond uppgående till minst 1 milj. kr., med
lika belopp som hans andel i grundfonden samt i bolag, som bil»
dats med grundfond mindre än 1 milj. kr., med två gånger denna
andel. Denna ansvarighet skulle gälla lika för såväl sedelutgifvande
som icke sedelutgifvande bankbolag. För bankbolag med sedel»
utgifningsrätt ville kommittén ålägga delägarna att särskildt ansvara
för bankbolagets utgifna sedlar med ytterligare lika belopp som hvarje
bolagsmans andel i grundfonden. Därutöfver skulle ingen ansva»
righet finnas och den obegränsade solidariska ansvarigheten såle»
des bortfalla.
10. A. O. WilUnbtrt.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
