Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15 KAPITLET. Nikanors nederlag och död. Slutord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mackabéerboken
243
2 Mack. 15:21.
försikt förlita sig på att han
skulle få hjälp från Herren.
8 Och han uppmanade sitt folk
att icke rädas för hedningarnas
anfall, utan tänka på det
bistånd som de så ofta förut hade
fått röna från himmelen, och
jämväl denna gång vänta på
den seger som den Allsmäktige
9 skulle beskära dem. Och han
tröstade dem med ord ur lagen
och profeterna, och påminde
dem tillika om de strider som
de hade utkämpat, och gjorde
dem därigenom ännu mer vil-
oliga till strid. Och sedan han
på detta sätt hade uppeldat
deras mod, utdelade han sina
befallningar; och han framhöll
därvid ytterligare för dem
hedningarnas trolöshet och eds-
1 brott. När han sålunda hade
väpnat envar av dem, icke
så mycket med den trygghet
sköld och spjut giver, som med
den uppmuntran manliga ord
kunna skänka, väckte han
också hos alla en övermåttan
stor glädje genom att
ytterligare förtälja en trovärdig
dröm.
2 Och detta var vad han hade
sett i sin dröm:
Han hade sett huru den förre
översteprästen Onias, som var
en god och ädel man, försynt
i umgänget, mild i sitt väsen och
värdig i sitt tal, och som allt ifrån
ungdomen flitigt hade vinnlagt
sig om allt som hör dygden till,
huru denne stod och bad med
uträckta händer för judarnas
ishela menighet. Därefter visade
sig en annan man för honom,
en som utmärkte sig för sitt
grå hår och sitt
vördnadsbjudande utseende; och en under-
bar och överväldigande
värdighet vilade över honom. Ochi4
Onias tog till orda och sade:
«Denne är Jeremias, Guds
profet, som älskar sina bröder och
beder mycket för folket och
den heliga staden.» Och Jere-15
mias sträckte fram sin högra
hand och räckte Judas ett
gyllene svärd, och han sade därvid
till honom: »Tag emot detta 16
heliga svärd såsom en gåva från
Gud; därmed skall du slå ned
dina motståndare.»
Sedan de nu hade blivit upp-17
muntrade genom Judas’ ord,
som voro så förträffliga och så
väl ägnade att egga till
tapperhet och ingjuta mandom i unga
sinnen, beslöto de att icke
uppslå något läger, utan med ädelt
mod gå till anfall och med all
manhaftighet inlåta sig i strid
och så låta det komma till ett
avgörande, eftersom både staden
och det heliga och helgedomen
voro i fara. Deras oro f or hustrur 18
och barn, såväl som för bröder
och fränder, betydde nämligen
mindre för dem; deras oro gällde
först och främst det helgade
templet. Också hos dem somi9
funnos kvar i staden var
ångesten mycket svår, i det att de
bävade för huru striden på
öppna fältet skulle sluta.
Redan väntade alla på det 20
förestående avgörandet, och
redan hade fienderna samlat sina
skaror; deras här hade ordnat
sig till strid, och elefanterna
hade förts fram till en lämplig
plats, och ryttarna stodo
uppställda på flyglarna. Då Macka- 21
beus nu såg att skarorna voro
helt nära, och såg deras brokiga
vapenutrustning och elefanter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
