Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ORDFÖRKLARINGAR OCH SAKUPPLYSNINGAR TILL APOKRYFISKA BÖCKERNA. - Aln--Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ORDFÖRKLARINGAR OCH SAKUPPLYSNINGAR TILL APOKRYFISKA BÖCKERNA
Aln. Står i Gamla test. för ammá,
i Apokryfiska böckerna och Nya test.
för péchys. Den judiska alnen var något
mindre än den svenska; den utgjorde
omkr. 1/2 meter. Se Mått, mynt och
vikt.
Amen (4 Mos. 5:22. 5 Mos. 27:15 f.
1 Krön. 16:36. Ps. 41:14. Rom. 1:25).
Hebreiskt ord som kan översättas: Ja
förvisso!, Ske alltså! Jfr för övrigt 2
Kor. 1:20 och noten vid Upp. 3:14.
Amulett (Jes. 3:20. 2 Mack. 12:40).
Föremål som ansågs besitta någon
hemlighetsfull kraft att skydda för olycka.
Bars stundom såsom smycke.
Apokryfiska (d. ä. icke av
kyrkan såsom rättesnöre erkända) kallades
redan i den gamla kyrkan vissa skrifter
och textstycken som å ena sidan icke
ingingo i de palestinensiska judarnas
på hebreiska (till en ringa del på
ararneiska) skrivna heliga bok, vårt
Gamla testamente, å andra sidan ej heller
tillhöra vårt på grekiska avfattade Nya
testamente, men som däremot från de
alexandrinska judarna upptogos i de
fornkristna samlingarna av heliga
skrifter. Somliga av dem ingå, antingen
utan eller med vissa förbehåll, i de flesta
av de nutida kristna kyrkornas biblar.
Den svenska bibeln har alltsedan
reformationstiden innehållit följande
»apokryfer»: Judit, Visheten, Tobit, Syrak,
Baruk, Första och Andra
Mackabéerboken, Tillägg till Ester, Tillägg till
Daniel, Manasses’ bön. Denna samling
är upptagen ur den tyska Luther-bibeln,
där den står såsom ett bihang till Gamla
test., under överskriflen: »Apokryfer,
det är böcker som icke hava räknats
lika med den Heliga skrift, och dock
äro nyttiga och goda till att läsa.» Den
katolska kyrkan tillmäter de
apokryfiska böckerna samma värde som
bibelns övriga böcker. – Några av våra
»apokryfer» hava från början varit
skrivna på grekiska, andra, såsom 1 Mack.
och Syr., på hebreiska (eller arameiska).
Numera känna vi dem samtliga bäst
i deras gamla grekiska textgestalt. De
sakliga olikheterna mellan den nya
översättningen av de apokryfiska
böckerna och vår gamla bero på att de nu
använda äldre och bättre texterna ofta
ganska mycket avvika från dem som
förelågo för 1500-talets översättare.
Arameiska (Esr. 4:7. Dan. 2:4).
Ett med hebreiskan nära besläktat
språk, som talades av judarnas
grannfolk och efter hand undanträngde
judarnas eget språk, hebreiskan. Jesus
och hans samtida landsmän i Palestina
talade arameiska. Såsom talat av
judar kallas i Nya test. detta språk
stundom »hebreiska». Så är fallet t. ex.
Joh. 5:2. Apg. 21:40. 22:2. I Gamla
test. äro Esr. 4:8-6:18. 7:12-26.
Jer. 10:11 och Dan. 2:4-7:28 skrivna
på arameiska. I Nya test. förekomma
enstaka arameiska ord och uttryck,
såsom i Matt. 27:46 (Mark. 15:34).
Mark. 5:41. 7:11, 34 osv.
Ark. Egentligen låda, kista.
Ordet användes såsom benämning dels på
Noas farkost (l Mos. 6:14 f.), dels pä
den låda, »förbundets» eller
»vittnesbördets ark», i vilken lagens tavlor m. m.
sägas hava förvarats (2 Mos. 25:10 f.,
22. 4 Mos. 10:33 f. 1 Kon. 8:1 f. Hebr.
9:4). – Arkens gyllene lock, överskuggat
av kerubernas vingar och tänkt såsom
platsen för Guds uppenbarelse (2 Mos.
25:17 f. 3 Mos. 16:13 f.), kallas i den
svenska översättningen, efter Luthers
föredöme och i anslutning till den
gamla grekiska översättningen, för
nådastolen.
Asera [Aséra] (5 Mos. 16:21. Dom.
6:25 f. 2 Kon. 17:16). Heligt träd eller
upprest helig påle som ofta förefanns på
de kananeiska folkens heliga platser.
Åtminstone i vissa fall synes den hava
varit tänkt såsom en boning för eller
en sinnebild av Astarte, kärlekens och
fruktsamhetens gudinna. Ett i
Jerusalems tempel insatt Aserabeläte
omtalas i 2 Kon. 21:7; jfr 23:6 f.
Asidéer (1 Mack. 2:42. 7:13.
2 Mack. 14:6), »de fromma», var under
mackabéernas tid benämningen på ett
judiskt parti som ivrade för sträng
laglydnad (jfr 2 Krön. 6:41. Ps. 30:5).
Asien har ingenstädes i bibeln
den omfattande betydelse som namnet
numera äger. I Mackabéerböckerna
(l Mack. 11:13. 2 Mack. 3:3) betecknar
ordet det seleucidiska riket, Västasien.
I Nya test. (Apg. 2:9. 1 Kor. 16:19. 1
Petr. 1:1) betecknar det den romerska
provinsen Asien, vilken omfattade den
västliga delen av Mindre Asien. I denna
sistnämnda mening har ordet i den
svenska översättningen återgivits med
»provinsen Asien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
