Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyfödda Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
englar», komma och grumla det kristna lifvets Wara flod.
Bristen på kunskap i religiösa ämnen eller på andlig
mognad har ofta föranledt den »gamla menniskan» att
dölja sig under skriftens täckmantel, och jag känner
ingenting, som mera skadar sanningen, än den formalism,
som väpnar sig med dess språk. Många villfarelser
hafva att tacka några lösryckta bibelspråk för det väldo
de utöfva: alla kristna sekter hafva, hvar i sin ordning,
stödt sig pä skriften: och man vet, att det fattas icko
män, hvilka ännu i dag, just i dess namn, försvara till
och med slafveriets brott. I stället för att stafva
Evangelium såsom »barn» (Ebr. Cap. 5, v. 43), bör dea
kristne lära att läsa det såsom de »fullkomne» (Ebr. Cap.
5 , v. 4 4) y eller att med dess tiJlhjelp komma under ett
verkligt inflytande af dess Aftda. Då skall han lätt inse,
huru väl denna lifsens bok kan skydda honom för de
klippor, som möta honom vid inloppet till hamnen. Det
är då, som han skall finna, att, om Evangelium kallar
hçnom att blifva en ny mennjska, fordrar det ingalunda
att han skall blifva öfverdrifven och egen, samt att det
är så litet ämnadt att tillintetgöra den menskliga naturen,
att tvertom dess ändamål är att trycka på densamma en
allt gudomligare pregel. Det äf då som han skall fatta,
att långt ifrån att komma de förmögenheter, hvilka blifvit
oss anförtrodda, att slockna bort \ en förderflig
sysslolöshet, utvidgar Evangelium ständigt vår ancUigja synkrets,
drifver oss att, i alla hâi*seçnden, söka fullkpmlighetiea,
utan att upphöra att påminna oss det vi äro fremlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>