Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans tredje dag, eller Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liska sanningar, hvilken blott ocb bart härrör från förstån
dets fattningsgåfva, har sitt säte i förmögenheter, hvilka
ingalunda utgöra menniskosjälens medelpunkt; då kärleken
deremot, hvilken utgår ur varelsens egen grund,
genomsamvetet, hjertat och viljan, samt utöfvar ett omedelbart
inflytande på alla de elementer, af hvilka den menskliga
personligheten består.
Och angående lifvet, hvad är det annat än kärleken
sjelf? Af hvad annat än den, erhåller det sin hela
verklighet? Består ej kärleken i den fullständiga gåfvan af
vår egen varelse? Är den ej den högsta af all nåd,
lyckan inom lyckan, lifvet i lifvet, andens rikedom och
glädje? Är det icke kärleken ensam, hvilken är det
eviga lifvets rätta namn, och som sätter själen i
besittning af de andliga gåfvornes fullhet? Om kärleken är
ljusets och lifvets brännpunkt, så kan man säga att den
för Johannes betyder Guds hela väsende.
För det andra, utgör kärleken grunden för Sonens
jpersonlighet. Jesus är kärleken sjelf.
Jesus är kärleken i förhållande till Gud. Kristus
älskar Fadren (Joh. Cap. 44, v. 34), lefver i honom,
är ett med honom (Joh. Cap. 47, v. 24—26). De äro
sins emellan förenade genom det gudomligaste band, om
hvilket menniskan mägtar göra sig en föreställning: »Allt
mitt är ditt, och ditt är mitt» (Joh. Cap. 47, v. 40).
Jesus är kärleken i förhållande till de sina. Hvilken
förening skulle vara nog innerlig för att framställa en
lefvande bild af den, som gör Kristus till de rättrognes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
