Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans tredje dag, eller Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cap. 7, v. 37). För evigt förenad med det hjerta, som
gifver sig åt honom, utgör Kristus en och samma va*
relse med menniskan. Detta är frälsningens fullbordan;
detta är den nya och fruktbärande lifsluft, som genomgår
vår Apostels theologi.
Man fattar således att kärleken, så småningom,
omskapar det kristna lifvet till ett medel för Andens
ständigt fortgående verksamhet. Då kärleken låter de sanna
kristne lefva i den troendes hjerta, blir den sjelf den
organiska själen inom den religiösa församlingen, och stiftar
en evig ansvarighet emellan de medlemmar, af hvilka den
består. Också leder Andan, genom dess inflytande, hvarje
kristen, och förblifver Kyrkans verklige lärare. Se der
hvarföre Johannes betraktar företrädet att hafva varit
lärjunge ur en så fullt andlig synpunkt, att den lyckan att
hafva åtföljt Jesus genom Judeen synes honom blott vara
en yttre förmån, och att han tillerkänner hvar och en,
som är »lärd af Gud» magten att »förlåta» synderne eller
»behålla» dem (Joh. Cap. 20, v. 23). Och i sanning,
alla troende äro Apostlar, såvida de verkeligen gå i
Andans skola. Kärleken är det eviga lifvets källa, lifvets i
dess fullhet, dess skönhet och dess höghet (Joh. Cap. 6,
v, 53) Den meddelar redan på jorden de gåfvor, hvilka
utgöra himlens rikedom, och låter odödlighetens dag uppgå
i den kristnes hjerta, hvilket den gör delaktigt af Guds
eget väsende. Den gudomliga fröjd, hvars ursprung den
ar, segrar öfver verldens bedröfvelse och fruktan för
förgängelsen (Joh. Cap. 44, v. 27; Cap. 16, v. 20—’24).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
