Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans tredje dag, eller Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
lidanden på visst sätt äro deras verk, så äro också vi, i
mer än ett fall, en orsak till deras olycka. Denna
oundvikliga, gemensamma ansvarighet, hvilken förut bestämmer
våra förhållanden, utstakar vilkoren för vårt lif, denna
gemensamma ansvarighet, emot hvilken hvarje känsla af
rättvisa inom oss reser sig, och hvilken gifver åt den
menskliga historien dess tragiska betydelse, döljer inom
sig den djupa hemligheten af vår ursprungliga enhet.
Men det sätt, på hvilket vi vanligen underkasta oss
densamma, låter den förblifva utom oss, befolkar verlden
med offer och kommer en börda att hvila öfver
menni-skan, hvars blotta tanke fyller hennes sinne med
bitterhet och harm. Vi hafva utan tvifvel medlet i händerne
att göra den nyttig för oss i stället för skadlig, såsom
den kanske synes oss, och att förvandla^ den till en
källa till de högsta välsignelser. Men detta medel är
att blifva kärlek för våra likar, eller »inbördes hvars
~annars lemman) (Rom. Cap. 12, v. 5. Eph. Gap. 4, v.
25), enligt »det nya budet», hvilket består i att »älska
hvarannan inbördes såsom Kristus hafver älskat oss»:
detta medel är att genom vårt lif skänka en andlig
karakter åt denna naturliga ansvarighet, hvilken innesluter
vårt ödes hemlighet. Om vi måste till synden hänföra
de lidanden, till hvilka denna ansvarighet synes vara en
orsak, är kärleken mägtig att återgifva den dess verkliga
betydelse, i det den förbyter den till broderligheten’, till
den »inbördes» gemensamheten (1 Joh. Cap. 1, v. 7),
eller instiftar menniskorne» förening i Gud (Joh. Cap. 17,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
