Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans tredje dag, eller Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken sålunda utgör en del af hennes varelse, eller,
om jag så får uttrycka mig, hvars »egare hon blir.
Om man, oberoende af själens egenskaper,
betraktar naturen af andens verksamhet, kan man säga att
den, liksom en slags tänkande maschin, löper från
utgångs* till slutpunkten i en bestämd riktning, utan
att någonsin lemna nödvändighetens område. Den metod
den följer förblifver alltid förståndskraftens, hvilket namn
man än må gifva den. Vill man att tanken skall röra
sig i ett religiöst luftsteck, så måste den bana man följer
tillhöra religionens fält; alla menniskoandens förmågor,
alla själens krafter måste vara verksamma under
sökandet efter, liksom under besittningen af den moraliska
sanningen: under andra vilkor kan ej den väg man valt
föra till målet. Också är kärleken »efter Andan» den
verkliga grund, på hvilken denna hela menniskans förening
med sanningen hvilar.
Också erbjuder kärlekens grundsats de erforderliga
vilkoren för bildandet af en vetenskap som kunde
afgö-rande segra öfver rationalismen derigenom att den gjorde
densamma fruktlös, och öfver mysticismen genom att
uttränga den. Ty om nationalismen i sjelfva verket endast
är en tom byggnadställning, mödosamt upprest omkring
sanningen, så låter mysticismen den menskliga
personligheten, hvilken erhåller sin verkliga betydelse från
kärlekens grundsats, liksom uppslukas af en ofantlig vålnad.
Man tillhör helt och hållet sig sjelf, endast då man
haf-ver sin varelse i Gud, och det är endast genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
