Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Suffragettrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deras avsikt med sina metoder var att göra reklam för
saken, att dra den allmänna uppmärksamheten till frågan, att
få den debatterad, känd och omtalad av var enda människa.
Under de första åren av deras verksamhet gick denna metod
endast ut på att göra uppseendeväckande saker, vilka
visserligen voro stridande mot polis- och ordningsregler, men ej i
sig själva på minsta sätt brottsliga, exempelvis att ställa sig
och hålla ett rösträttstal i parlamentets korridorer, ropa
»rösträtt för kvinnor» från riksdagsläktarna, avbryta möten, där
regeringsmedlemmar eller framstående riksdagsmän uppträdde
som talare medels oupphörliga frågor och inpass rörande
kvinnlig rösträtt. Tack vare det fullkomligt huvudlösa och djupt
skamliga sätt, på vilket myndigheterna reagerade mot detta
oväsen, lyckades de också förträffligt att göra reklam; pengar
strömmade in till dem, och rörelsen tog allt större
dimensioner. Den blev också, det måste tyvärr medges, efterhand
mera verkligt våldsam i sina metoder. Då det icke längre
väckte tillräckligt uppseende att kedja fast sig vid gallret,
som sitter framför underhusets kvinnoläktare och skrika
»rösträtt för kvinnor», tills man blev utkastad med den effekt
att gallret gick sönder, grepo de till att slå sönder fönster
på de stora affärsgatorna och liknande åtgärder, som gingo
ut över privat egendom.
N. U. använde för sin del endast fullt lagliga
agitationsmetoder; en del av dess medlemmar yrkade på bestämt
avståndstagande från all »militantism»; men de ledande inom
rörelsen ansågo, att man så länge som möjligt borde undvika,
att människor, som dock kämpade för samma mål, skulle
direkt bekämpa varandra. Först sedan
fönsterinslagningsperioden tagit vid, funno de sig föranlåtna att utsända en
allmän protest, första gången 1908, sedan även 1909.
Suffragetterna gjorde naturligtvis också annat arbete än
mer eller mindre våldsam propaganda. De drevo en mycket
kraftig valagitation, varvid de dock följde en annan politik
än N. U. Suffragetterna ansågo — och det fanns mycket
som talade för, att de därvidlag hade alldeles rätt — att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
