Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningens ABC
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af farmaren, hvete eller korn eller potatis, bara han
kunde skicka dem till staden och få annat i stället.
Farmaren kunde äfven aflöna sina tjänare genom anvisningar
på saker i boden. Ännu finnas inga penningar här, som ni
ser – allt är byteshandel. Sättet är mycket obekvämt och
mycket kostsamt, emedan landtbruksprodukterna, som gåfvos
i utbyte, måste släpas omkring och alltid ändrade värde.
En dag kunde bodägaren vara villig att taga, låt oss säga
en skäppa hvete för så många skålpund socker, men vid
farmarens nästa besök var det honom kanske omöjligt. Han
var tvungen att begära mera hvete för samma kvantitet socker.
Men om priset för hvete hade stigit och icke fallit, så kan
man vara tämligen säker på, att bodägaren icke tog mindre
hvete lika ifrigt som han begärde mer. På samma sätt med
alla artiklar farmaren hade att afyttra. Dessa stego och
föllo i värde. Så gjorde äfven te och kaffe, socker och kläder,
stöflar och skor, som bodägaren hade att byta bort.
Det är onödigt att påpeka bodägarens fördel framför farmaren
i detta slags handel. Han kände prisernas fall och stegring
långt före farmaren och kunde bättre iakttaga tidstecknen än
hans kunder. Den sluge bodägaren hade alltid öfvertaget. Ni
bör särskildt lägga märke till att bodägaren föredrog en af
farmarens artiklar framför andra, den artikel naturligtvis,
som var mest efterfrågad. I Virginia var det tobak och i en
stor del af vårt land hvete – däraf uttrycket »så godt som
hvete». Det emottogs öfverallt, därför att det så lätt
afyttrades mot annat. En egendomlig illustration till hvetets
historia har jag träffat på i min väns, domaren Mellon i
Pittsburg, lefnadsteckning – en af de bäst skrifna biografier
i världen, därför att den är så enkel. När domarens far köpte
sin farm nära Pittsburg bestämdes att han skulle betala, icke
i dollars, utan i »säckar hvete» så och så många säckar hvarje
år. Detta är icke så länge sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
