- Project Runeberg -  Arbetets herravälde /
40

(1910) [MARC] Author: Andrew Carnegie Translator: Frigga Carlberg - Tema: Americana, Business and Economy, Railroads
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningens ABC

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ni vet alla att fisken icke stiger upp till flugan
i lugnt väder. Det är när vinden blåser och ytan är
grumlad, som det stackars offret tar lockhetet för
en verklig fluga. På samnma sätt är det inom
affärsvärlden. Det är under oroliga tider, då priserna
stiga och falla, då värdet af den artikel, hvilken
användes som pengar, dansar omkring – upp i dag och
ned i morgon – och ytan är grumlad, som den skicklige
spekulanten fångar sina fiskar och fyller sin korg
med offren. Därför äro farmaren, handtverkaren och
alla löntagare mest intresserade af att den artikel
de erhålla som pengar har ett fixeradt värde.

När bruket af metall somn pengar infördes, befanns
att mer än två metaller voro nödvändiga. Man kunde
icke göra ett guldmynt för en mindre summa än en
dollar, emedan myntet skulle bli för litet; och vi
kunde icke bruka ett silfvermynt för mer än en dollar,
emedan myntet skulle bli för stort. Sålunda måste vi
använda en mindre värdefull metall för små summor,
och vi togo silfver. Men vi kommo snart underfund
med att vi icke kunde använda silfver för mindre än
tio-centsmynt och voro tvungna att välja någon annan
metall för mindre mynt. Vi måste ha en mindre värdefull
än silfver och togo en blandning af nickel och koppar
till fem-centsmynt, men för ett- och två-centsmynt var
till och med nickel för dyrbart, och vi måste taga
enbart koppar till dessa – vikten lades så att metallen
i hvarje mynt motsvarade det värde regeringens stämpel
å detsamma utvisade.

Ett kopparmynt på en cent skulle således innehålla
koppar för en cent, och femcentsmynten motsvara
värdet i nickel och koppar; men enär nickel och koppar
växla i värde från dag till dag, ännu mera än silfver,
är det omöjligt att i hvarje mynt få det exakta värdet.
Om det vore exakt den ena dagen och priset på nickel
och koppar som metaller steg i marknaden, skulle mynten
med stor profit smältas ned af män, som gjorde affärer
i dessa metaller, och ni skulle icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:53:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbherra/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free