Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manchesterskolan och vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Germany» eller Amerika, ser naturligtvis den
patriotiske tysken och amerikanaren konkurrerande
artiklar, »made in Britain», öfversvämma deras.
Nu märker man att naturen mera ädelmodigt, än det
antogs, fördelat sina mineralier, kol, kalk och malmer,
och äfven att naturen begåfvat männen och kvinnorna
de flesta land med förmåga att under de nya förhållandena
bearbeta sina egna råämnen, i många fall icke så bra, men
i ett eller två särskilda fall lika så bra som briten eller
amerikanaren.
Det underbara maskineriet – hufvudsakligast engelsk upptäckt –
i järn-, stål- och textiltillverkning gör det möjligt för Indiens
hinduer, Mexikos peoner, Amerikas negrer, kinesen och japanen att
idka fabriksrörelse, ofta under ledning af mera omsorgsfullt
utbildade yrkesmän från England och Amerika.
De få yrkesskickliga personer, som behöfvas för hvarje stor fabrik,
kunna lätteligen erhållas från de äldre industriländerna.
Genom att använda automatiskt arbetande maskineri har en stor del
sådant tränadt mekaniskt arbete, som man finner i Storbritannien
och Amerika, gjorts obehöfligt, och det har blifvit möjligt att
förlägga fabriker i länder som tills nyligen tycktes ägnade att
åstadkomma endast råmateriel. Öfverallt ser man inflytandet af detta
nya maskineri. Det är nu tydligt att råmaterialet har makt att
attrahera kapital och äfvenså arbete och åstadkomma tillverkning i
den trakt där råmaterialet finns, och att tränadt arbete håller på
att förlora den makt det en gång hade att draga till sig råmaterial
från fjärran trakter. Detta är icke förändring; det är revolution.
De kunnigaste och bästa bland ett lands medborgare vilja naturligtvis
utveckla alla dess tillgångar. De kunna icke anse det vara rätt att
dölja de talanger de fått och inse klart, att naturens mening är, att
många nationer skola äga den mångväxlande industriens välsignelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
