Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad skulle jag göra med tulltariffen, om jag vore tsar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdet af den inhemska produktionen var 1890
268,000,000 dollars och totalsumman af det importerade
endast 28,000,000. Hvad siden angår, så uppskattades
1890 de amerikanska fabrikernas tillverkning till
69,000,000 och de importerade sidenvarorna till endast
31,000,000. Dessa äro också mycket dyrare per meter än
de inhemska. Sedan 1890 har Amerikas sidenfabrikation
mycket utvecklats och är mer och mer i stånd att tillgodose
landets behof.
Om utländska ylle-, siden och linnevaror voro klassificerade
efter finhet och pris, så skulle det visa sig att varor af
vanligt slag, som folk mest använder, icke längre importeras.
De kunna icke heller bli det under nuvarande stadga. Så långt
har den amerikanske tillverkaren eröfrat sin egen marknad. Ännu
en sak är att beakta: en mycket stor del af de importerade
väfnaderna utgöras icke af tyger, utan af särskilda fantasiartiklar,
såsom snörmakerier, spetsar, garnérband och broderier – saker,
som icke alls tillverkas hos oss.
Rörande kol och järnmalm, s. k. råmaterialier, så skulle den nya
tulltaxan icke innehålla någon nedsättning, därför att en minskning
af halfva tullen på en gång är ganska allvarlig, och det tar tid innan
någon industri kan riktigt komma i gång efter en sådan vidtgående
förändring. Dessutom är 40 cents tull per ton af malm och 30 cents
per ton af kol jämförelsevis obetydlig. Detta gäller i allmänhet om
järn och stål, hvilka nyligen ha varit föremål för två nedsättningar.
Ty McKinleybillen nedsatte tullen lika mycket som Wilsonbillen gjorde
det – ungefär 30 procent i hvarje fall. Att befria järnband till
bomullsbalar från tull, då alla andra metallvaror äro tullbelagda, är
den största fläcken på hela taxan – ett utslag af ren partianda och
till skada för förbundssystemet. Hälften af den förra tullen skulle
åter påläggas.
Konstverk skulle vara tullfria, och tafvelramar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
