Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad skulle jag göra med tulltariffen, om jag vore tsar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka nu äro belagda med tull, skulle gå fria. Den
obetydliga afgiften betyder ju icke så mycket i och
för sig; men besväret och tidsspillan vid taxerandet
af priset på hvarje ram betager folk lusten att
införskrifva konstskatter, hvilka alla förr eller senare
finna sin stadigvarande plats i våra offentliga gallerier
och bli sålunda folkets dyrbara egendom.
En viktig punkt i tulltaxan väcker icke en tiondedel af
den uppmärksamhet, som den borde göra: den paragraf, som
tillåter alla att införskrifva materiel och använda dem
vid tillverkning af exportartiklar. Nittionio procent af
alla tullar äro i detta fall efterskänkta. Detta är
statsmannavishet och förtjänar att jämnställas med
ömsesidighet och är ett oskattbart steg mot målet: utvidgad
handelsrörelse för republiken. Detta skulle ingå i den
tariff jag gjort upp, med undantag af att jag skulle
efterskänka den återstående ena procenten också, så att
det stode den amerikanske fabrikanten fritt att tillgodogöra
sig hela världens marknad för hvad han köper till export, på
frihandelsvillkor, och sålunda komma in i världsmarknaden
med hvad han har att sälja under likställd täflan med Europas
fabrikanter. När författare och talare utbreda sig öfver den
amerikanske fabrikantens uteslutande från världsmarknaden på
grund af skyddstullar, så äro de antagligen okunniga om den
omständighet, att han för sina materialier icke erlägger
mera tull än 1 procent, som regeringen innehåller som
kostnadsersättning. Den nya tulltaxan skulle afväpna kritiken
i detta fall genom att efterskänka äfven den fattiga ena
procenten. Amerikanska fabrikanter skulle då ha frihandelns
alla fördelar i striden om världshandeln.
Sådan utländsk ull, som på grund af klimatiska förhållanden
icke kan erhållas i vårt land, men som är behöflig för
uppblandning med vår egen produkt, skulle vara tullfri.
Inkomstskatt skulle icke finnas. Jag känner ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
