Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
rel, om de tala om våldet med så mycken vrede,
Sorel hade sedan länge frapperats av de sträjkerna
åtföljande våldsamheterna och kom slutligen till
det resultat att socialismen övergår alltmer till en
den revolutionära syndikalismens teori eller
fasthällre till en modern historiefilosofi i den mån
som den står under inflytande av denna
syndikalism. Det är därför framför allt nödvändigt,
anser han, för såvitt man vill dryfta socialismen, att
komma till klarhet om den roll som tillkommer
våldet i nutidens sociala förhållanden.
Våldet är för ett svenskt öra säkerligen ett
rysligt ord. Men för ett franskt låter "la violence"
icke lika skrämmande, ty det har fransk tradition
för sig i Frankrikes många revolutioner;
revolutioner som vår historia helt och hållet saknar. När
ordet användes av Sorel som uttryck för en teori,
så förstår han därmed .en kamp eller en taktik och
som sådan motsatt den gamla läran om frid och
försoning. Våldet är för honom inbegreppet av
en frihetskamp och de för ändamålets vinnande
begagnade kampmedlen, först och sist sträjken i
alla dess stora och små former Att bestrida
sträjken karaktär av en våldshandling vore
begrepps-vidrigt. Våldet i den mening Sorel tar det är icke
någon omoralisk utan tvärtom en mycket moralisk
sak, uppburen av höga idéer och andligt stora
värden och intressen. Den värkliga moraliteten
kalkylerar icke, är icke någon
sannolikhetsberäkning av utsikterna till profitens stegring; den är
själen i en sublim kamp, en mäktig och oförvägen
ansträngning till världens omskapande.
Sorel vill häller icke medge att våldet skulle
vara någon rest av och tillbakagång till barbariet
och att det skulle försvinna med upplysningens
framsteg. Han finner tvärtom att en del författare,
"remarkabla genom sin skarpsinnighet och sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
