Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
från de teorier som några "intellektuella", såsom
Sorel, Lagardelle m. fi., utarbetat i anslutning till
den syndikalistiska rörelsen, då det mindre varit
fråga om att tolka arbetarklassens strävanden än
"att lägga sina egna ord i arbetarklassens mun".
Proudhons förnekelse av maktstaten, hans lära
om federalismen, hans hävdande av arbetets
en-eller likvärdighet, hans aktionsteori samt hans
rättsmoral äro allt saker som syndikalismen helt eller
delvis har gemensamt med honom. Och all den
stund syndikalismen och dess föreställningsvärld
faktiskt har Frankrike till sitt moderland, så gäller
denna gemenskap icke blott för den franska
syndikalismen utan även för syndikalismen i allmänhet.
Proudhon har blivit kallad "aktionens filosof".
Arbetarklassen bör icke räkna på staten utan på
sig själv, själv förbättra sin lott, själv avgöra sitt eget
öde. Det på arbetet grundade nya samhället bör
arbetarna uppföra utanför staten utan appell till
dess lagar, endast med hjälp av sin egen makt.
Ignorerande regeringen, böra arbetarna själva göra
sina affärer och sätta "p" för alla de parasiter vilka
vilja konsumera men icke produsera. Massornas
initiativ skall organiseras. I stället för en hierarki
av politiska myndigheter skall träda en
organisation av ekonomiska krafter; i stället för staten
som auktoritet skall träda ett federativt
"regerings"-system, grundat på ett mellan
samhällsmedlemmarna frivilligt och av dem gillat ingånget
kontrakt som högsta lag.
Det nya samhällets hemlighet ligger i den "fria"
aktionen, medvetet viljebetonad och ihärdigt
fullföljd. Där ligger även förborgad arbetarmassornas
"politiska" kapacitet och som försäkrar dem den
proletariska rättens seger. Vid franska
national-församligens öppnande 1848 yrkade Proudhon på
att en proletariatets representation bildades som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
