Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Konsumtionsföreningarnas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSUMTIONSFÖRENINGARNAS HISTORIA.
7
2. Konsumtionsföreningarnas historia.
Kooperativa mjölkvarnar. De första kända kooperativa
företagen i England voro de kooperativa mjölkvarnarna.
Sådana funnos i början af detta århundrade i åtskilliga af
sjöstäderna. De arbetade i kundernas inträsse och afsågo
att lämna medlemmarna mjöl af god beskaffenhet till billigt
pris. De utgjorde en motvikt mot kvarnägarnas högt
uppdrifna fordringar, men deras inflytande var begränsat till
små områden och de utöfvade intet inflytande på den stora
massan af arbetarebefolkningen. I allmänhet försåldes
varorna till tillvärkningspris och det kontanta
betalningssystemet användes. Försöken utföllo i det hela fördelaktigt.
Ätskilliga af dessa kvarnar äro fortfarande i värksamhet.
Under åren 1828-32 uppstodo ett stort antal
föreningsbodar, hvilkas uppgift var att till medlemmarna försälja
lifsförnödenheter. Det höga priset på lifsförnödenheter var
till en stor del anledningen till dessas bildande.
Robert Owen. Äfven bidrog härtill de nya tankar
och idéer, som vid denna tid framställdes af den bekante
Robert Owen. Ehuru konsumtionsföreningsidén ej direkt
ingick i de många förslag och planer han under sitt
värksamma lif framställde, är det otvifvelaktigt, att han
utöfvade ett stort inflytande på dåtidens anhängare af
kooperationsidén, liksom han ett årtionde därefter invärkade på
idéns praktiska lösning.
De första »stores» eller föreningslager. Det första
» föreningslagret» (»store») upprättades i Brighton 1828.
Under de följande åren utvecklade sig rörelsen så hastigt,
att föreningarna år 1832 räknades till mellan 400 och 500.
Dessa föreningar afsågo att genom subskription samla
kapital, hvarmed inköp af lifsförnödenheter kunde ske.
Vinsten skulle till en början användas att utvidga
rörelsen, först i distributivt afseende och, så fort tillgångarna
tilläto det, på produktiva företag. I dessa senare skulle
medlemmarna sysselsättas. När slutligen alla medlemmarna
blifvit anställda i föreningens tjänst, skulle jord inköpas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
