Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Konsumtionsföreningarnas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 OM ARBETARNAS KONSUMTIONSFÖRENINGAR I ENGLAND.
vinsten skulle fördelas bland medlemmarna i proportion
till hvars och ens inköp.
En mörk decemberkväll 1844 öppnades den lilla
anspråkslösa affären uti Paddgränden (Toad Lane), en
bakgata i Rochdale. Värdet af hela varulagret uppgick ej
till 270 kronor. Grannarna skrattade åt väfvarnas
dumdristiga företag, och illasinnade personer förespådde dem
allehanda olyckor.
-
-
Men efter en tid slutade man upp att skratta, och
olycksprofeterna tystnade. Affären, som i början hölls
öppen endast några timmar på lördags- och
måndagskvällarna, kunde snart öppnas alla dagar. Nya
medlemmar skrefvo in sig särskilt tillkommo många under
det svåra året 1848 och omsättningen ökades allt mer.
År 1847 kunde man vid sidan af speceriaffären öppna
försäljning af manufakturvaror, 1852 börjades
skomakeriaffären, och efter hand uppstod den ena filialen efter den
andra i staden. Det första lagret af »mjöl, socker och
smör», utvidgades äfven till andra varor. Det behöfdes
snart särskilda lokaler för speceri-, manufaktur, slakteri-,
skrädderi- och skomakeriaffärer. Nu äger föreningen
tjugufem filialer i olika delar af staden och räknar mera än
13,000 medlemmar. Föreningens affär är den största i
staden Rochdale, och så godt som allt hvad medlemmarna
behöfva kan få köpas i föreningens butiker. I öfre
våningen af det hus, där hufvudaffären är belägen, finnas
kontor och väntrum, tidnings- och läsrum, ett bibliotek på
17,000 band och en samlingssal rymmande 3,000 personer.
I en annan del af staden äro föreningens fabriker belägna.
Eburu framgången af detta försök var stor, kunde
det ej falla pioniererna in att hvila på sina lagrar och
anse det gjorda som tillräckligt. Därtill voro de alltför
handlingskraftiga och för mycket besjälade af den
kooperativa andan. Ej nog med att de inom sitt eget
värksamhetsområde utvecklade ett vidtomfattande bildningsarbete,
inrättade sjukkassor med mera; utan de bidrogo äfven
med en ihärdighet och en osjälfviskhet, som voro öfver allt
beröm, att på andra ställen bilda föreningar.
Andra föreningars bildande. Utan tanke på tid, krafter
eller kostnader arbetade de för att andra skulle få samma
fördelar som de själfva. En ofantlig mängd nu existe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
