Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Konsumtionsföreningarnas principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSUMTIONSFÖRENINGARNAS PRINCIPER.
17
sätta sig nya medlemmars inträde, ligger det tvärtom i
föreningens inträsse att så många nya medlemmar som
möjligt skola vinna inträde; ty ju större kundkretsen är,
dess mer ökas omsättningen inom affären och den därmed
följande sannolika vinsten.
·
Den demokratiska karaktären. I samband med denna
egenskap att gagna alla medlemmarna, står föreningarnas
redan från början fastslagna, absolut demokratiska
karaktär. Såsom förut nämts, råder inom föreningarna allmän
rösträtt, ingen hänsyn tages till det större eller mindre
kapital, medlemmarna förfoga öfver; det är personen, ej
egendomen som röstar. Samma jämlikhet råder vid valet
till ämbetssysslorna, och medlems rätt att vid möten
framställa frågor eller begära förklaringar förvägras aldrig, när
framställning härom är gjord i laga tid och ordning.
Grunden till denna utpräglade demokratiska karaktär
torde kunna sökas i den omständigheten, att vinsten på
affärsrörelsen fördelas på uppköpen. Låt oss undersöka
saken något närmare. Vinsten å en handelsaffär kan
fördelas inom trenne olika klasser: 1) bland aktieägarna, 2)
bland de arbetare, som äro anställda i affären, och
slutligen 3) bland kunderna, d. v. s. till föreningen i sin
helhet. Om den första utvägen användes, d. v. s. om
vinsten fördelas på aktieägarna i proportion till hvars och
ens antal aktier, skulle makten och inflytandet
öfverlämnas till de personer, i hvilkas inträsse det, mer än hos
andra, skulle ligga, att i möjligaste mån göra föreningens
värksamhet till medel att befordra egna fördelar.
Resultatet torde härigenom med all säkerhet blifva, att
uppmärksamheten icke blefve riktad på förslag, som skulle
gagna den stora massan af konsumenterna.
Huru skulle förhållandena gestalta sig, ifall den andra
utvägen anlitades, om vinsten fördelades på de i rörelsen
anställda biträdena? Äfven om man antoge, att dessa
biträden skulle dela vinsten med de sedermera, i mån af
rörelsens utvidgning, antagna biträdena, skulle dock
makten komma att utöfvas af ett fåtal personer, för hvilka
det stora flertalets nytta skulle vara främmande. Endast
genom den tredje utvägen, att fördela vinsten å
uppköpen och öfverlåta makten på aktieägarna, men med blott
en röst pr hufvud, kan man vara säker om, att allas
in-Verdandis småskrifter. 78.
2.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
