Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Konsumtionsföreningarnas principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSUMTIONSFÖRENINGARNAS PRINCIPER.
19
tråkigt och tröttande och urartar ofta till att tankarna
allt för mycket sysselsätta sig med de ekonomiska
förhållandena. Och dock är sparsamhet en af de allra
viktigaste betingelserna för ett socialt och ekonomiskt
framåtskridande. Huru skall svårigheten lösas? Onekligen
lämna konsumtionsföreningarna härutinnan en mycket stor
hjälp. De öfvertaga delvis hvarje individs skyldighet att
spara. Föreningarnas organisation anger detta tydligt:
priset är detsamma i föreningsbodarna som i hvarje
välordnad affär; men vid hvarje köp som göres, uppstår en
liten bestämd vinst, som i en vanlig handelsaffär ej
kommer kunden tillgodo, men som i konsumtionsföreningen
automatiskt sparas för hans räkning. Utan att känna af
det, utan att kanske ens ha reda på det, sparas det
sålunda för kundens räkning. På hvarje litet inköp, äfven
det allra minsta, uppstår en liten vinst; alla dessa små
vinster, samlade i en summa, tilldelas kunden vid
räkenskapsårets slut; de äro de besparingar han gjort vid
inköpen i föreningsboden. Men »sparbankens » värksamhet
slutar ej härmed; denna vinst (som utdelas kvartals- eller
halfårsvis, beroende på hur ofta räkenskapsafslutningen
äger rum), kan naturligtvis utfås kontant af kunden.
Men när pängarna ej genast behöfvas, ligger det i
kundens inträsse att låta dem innestå i föreningen, eller med
andra ord förvandla dem i andelar, hvilka alltid intill det
bestämda antalet (200 per person) kunna erhållas. Å
det innestående kapitalet utfås ränta med omkring 5 proc.
Genom att från år till år låta de uppstående vinsterna
innestå i föreningen mot vanlig ränta, erhålles så
småningom ett samlat kapital, som af ägaren vid något
framtida tillfälle kan användas, för att realisera en eller
annan kanske länge närd plan. I England användes denna
föreningarnas sparbanksegenskap i största utsträckning,
och otaliga exempel skulle kunna anföras på personer,
som utan att kontant inbetala något annat än
inträdesafgiften, genom föreningens försorg blifvit ägare af rätt
betydliga kapital. I staden Leeds t. ex., där
konsumtionsföreningen räknar 48,000 medlemmar, och där hela den
storartade millionaffären med sina 80 filialer, kvarnar,
fabriker och slakthus skötes af ett dussin arbetare, de s. k.
direktörerna, uppgifves det med bestämdhet, att tusentals
af föreningens medlemmar på detta sätt blifvit ägare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
