Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Konsumtionsföreningarnas organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSUMTIONSFÖRENINGARNAS ORGANISATION.
25
4. Konsumtionsföreningarnas organisation. *)
Hur föreningarna bildas. Genom att studera de
engelska konsumtionsföreningarnas historia, skall man erfara
att sättet för desammas bildande är nästan ständigt
detsamma: tanken på att bilda en förening uppstår hos
någon klarsynt arbetare, som antingen hört talas om de
kooperativa idéerna eller själf räknat ut den vinst, som
skulle uppnås genom att konsumenterna själfva toge
varufördelningen om hand. Ett samtal med kamrater äger
rum, en subskriptionslista cirkulerar, ett allmänt möte
anordnas, där vanligen någon kompetent person redogör för
de kooperativa principerna, och så snart ett litet kapital
på så sätt kunnat insamlas, börjar man affären. Man
väntar ej att »starta» företaget till dess kapitalet vuxit
så, att egen lokal och föreståndare kunna anskaffas. Man
börjar i liten skala; kanske en af medlemmarna upplåter
ett rum till affärslokal, några värkställa inköpen, andra
sköta utlämningen af varorna; kanske affären kan hållas
öppen endast ett par timmar dagligen eller ett par dagar
i veckan. Nästan som regel börjar man med
speceriaffär, och i denna tillhandahålles till en början endast
några få slags varor. Det kontanta betalningssystemet
genomföres strängt allt ifrån början, såväl vid inköp som försäljningar.
Till en början utdelar man ej den vinst, som uppstår af
rörelsen, utan denna tillägges kapitalet. Först i den mån
som medlemsantalet ökas, inträsset för föreningen ger sig
tillkänna och föreningens ledande män hunnit växa in i
affärsförhållandena, utvidgar man affären, skaffar egen lokal,
anställer egen föreståndare och ger sig in på nya vägar
af affärsområdet.
På vissa ställen går man mera djärft tillväga vid
föreningens bildande. I synnerhet är detta fallet där
medlemmarna förut haft någon öfning i affärsangelägenheter eller
genom föreningsväsendet erhållit fullt förtroende för hvar-
*) Se härom en utförligare redogörelse i »Arbetarnes
Cooperationsföreningar i Storbritannien» af Acland och Jones, öfversatt från
engelskan och utgifven å Nordin och Josephsons förlag 1894. Pris 1,25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
