Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
just i denna "befrielse ligger, enligt min bestämda öfvertygelse,
roten till mycket af våra tiders slappa seder, dåliga grundsatser,
ytlighet och njutningslystnad. Nästan alla, som befinna sig i
bergade omständigheter, nästan alla som hafva någon andlig
utveckling, hafva undandragit sig den stora arbetslag, som gäller
för slägtet i sin helhet. Det tyckes dock nu, som om en för-
ändring i åsigter började skönjas. Inom vissa kretsar har man
börjat få klart för sig, att det ligger något bakvändt i allt detta.
Men något allvarligt försök att ändra det rådande missförhål-
landet har ^ man ännu icke tagit, om jag undantager ett eller
annat enskildt. Saken är icke heller lätt. Den europeiska
civilisationen har råkat i en sådan klämma, att den som vill
gå och gälla för bildad, han måste använda hela sin uppväxt
och ungdom till andligt skolarbete. Och detta kunna vi väl
med skäl kalla för öfver-civilisation. Arbetet i anletets svett
är en af de stora gudomliga lagarne för mensklighetens till-
varo. Man kan lätt nog trampa den under fötterna, lika lätt
som de tio budorden; men kränkes den allmänt, så drar det
sitt straff öfver sig lika säkert som kränkningen af budorden.
Kroppsarbetets allmänna införande för de s. k. bildade klasserna,
i synneihet för den manliga ungdomen, är det bästa läkemedlet
mot ^ t, år tids så öfverklagade ohelsa, så väl i kroppsligt som
andligt hänseende. Det skulle återskänka åt kroppen lefnads-
lust och helsa, åt själen spänstighet; det skulle tillföra friskt
blod och starka nerver. Det skulle nedbryta de skrankor, som
uppdragits för att åtskilja de öfre och lägre lagren, mellan
lärda, herrar och simpla arbetare. Skilnaden är nu nästan så
stor, som om menniskorna icke längre vore en och samma slägt,
en och samme faders barn. Det skulle stäfja den allt mer
och mer öfverhandtagande böjelsen för öfverflöd och lystnaden
°™r njutningar. Ju mera menniskan i sitt sinne upptages af
sadant som mat och dryck, kläder och s. k. tidsfördrif, desto
mindre blir hon duglig att tänka och handla. Den, för hvilket
t alet om mat och kläder är det angenämaste, den fattar icke lätt
en god sak. Det skulle vidare blifva ynglingen en god hjelp
\ h
?n s
sedliga utveckling; i ungdomsåren vill hvarje frisk pojke
bruka sina kroppskrafter. Det är under denna utvecklingstid
ai helsovardsskäl skadligt för ungdomen att, under stillasittan-
de arbeten större delen af dagen, lemna kroppen utan syssel-
sättning, det är skadligt, emedan det gifver sinnligheten en
iiuktansvard näring. Just i de år, då sinnligheten börjar ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
