Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
tillgängliga, clet rent barnsliga. Vinner han härmed i afseende
på barnets uppfostran något? Ja visserligen! Han vinner något,
som just i afseende på uppfostran är dyrbarare än det kost-
ligaste guld; han vinner barnets kärlek, han vinner dess för-
troende och tillgifvenhet. Och huru mägtigt kan han då ej
ingripa i barnets hela vandel, i dess uppfostran, så i intellek-
tuelt som moraliskt hänseende.
Efter att sålunda hafva sökt visa de välgörande följderna
af att taga. handarbetet som uppfostringsmedel i moraliskt
och intellektuelt hänseende återstår mig nu att visa dess hel-
sosamma inflytande i fysiskt, ja, äfven i socialt hänseende.
Äfven med fara att från flere håll möta motsägelse, vill jag
dock här anföra några ord af en bekant författare. Han säger
bland annat: Enligt den heliga skrift blef kroppsarbetet för
lifvets uppehälle menniskorna pålagdt såsom ett fruktansvärdt
ok, men detta ok har visat sig vara en välsignelse, som med-
för helsa för både själ och kropp. Väl kunna vi stundom för-
nimma en känsla af, att det icke stämmer öfverens med vår
ursprungliga natur. Den som känt andens krafter starkast röra
sig i sitt inre, känner också kraftigast sitt högre ursprung och
har väl också en förnimmelse af att menniskan, såsom Guds
friborne son, egentligen icke borde tvingas att arbeta för födan,
att hon borde hafva andra och högre uppgifter för de härliga
krafter, som äro henne gifna.
Men, såsom menskligheten nu en gång är beskaffad, är
det påtagligt, att hon icke kan undvara detta ok. I de länder,
der menniskorna äro fritagna från nästan allt -arbete för att kunna
lefva, i dessa länder är det alls icke de andliga förmögenheterna,
som njuta fördelen af denna frihet, genom att vinna en högre
utveckling. Der få tvärt om de djuriska drifterna öfverhanden
och utvecklas så, att de nästan förqväfva de andliga och föra
menniskan närmare djurets ståndpunkt. Om nu hela mensk-
ligheten varit fritagen från att, så som Gud i sin vishet bjuder,
arbeta i sitt’ anletes svett, så hade hon väl länge sedan gått
förruttnelse och död till mötes.
Men mångfaldiga enskilda personer undandraga sig lätt
denna nödvändighet. Inom de s. k. bildade klasserna är det
ju öfver hela den civiliserade verlden ett vedertaget bruk, att
åtminstone männen skola vara fritagne för det arbete, som sker
i anletets svett. Man finner sådant alldeles i sin ordning. Men
just i denna männens sjelftagna befrielse från kroppsarbetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
