Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Er
parad. Retad af sporrhuggen slog hästen bakut
och vränskades. Rådmannen vacklade i sadeln
och hade all möda att hålla sig kvar. I det-
samma träffades hans vapen af motståndarens,
och i ett nu flög hans svärd hvirflande utåt vä-
gen. Deken såg en klinga blixtra framför sig,
men han uppfattade knappast det farliga i sin
ställning, upptagen som han var af att tygla den
oroliga hästen. Han väntade — utan att känna
fruktan, väntade han hugget — men det uteblef.
Hästen lugnade sig snart och Johan såg hingst-
ridaren med höjdt svärd och hotfull blick sitta
lugn i sadeln fyra steg ifrån sig. Rådmannen
sökte närma sig till den plats där hans svärd låg.
Nej pass, inte åt det hållet", hånade Nils
och förde sin häst så att den stod mellan Deken
och svärdet. ,Inga konster rådman. Ni är i
mitt våld, Och nu när jag tänker på saken, är
det bäst att tala med er om dolken. Får jag
den eller ej."
Deken sökte draga ut på tiden. , Hvarför vill
ni hafva dolken, ni sade något om att den ännu
möjligen är värd något. Hvad menar ni med
det? Den har väl alltid sitt värde.
,Åsna, dumhufvud, begriper ni ej — — ja
det är detsamma, får jag den eller ej?"
Nej", svarade Deken kort; han var retad till
motstånd och skulle förr låtit hugga sig i styc-
ken än han gaf med sig eller föll till föga för
denne man, som gjort hans lif till ett helvete
under de sista månaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
