Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NN
Guds dyra blod och pina! Ni skall, ni måste,
ni satan", och Nils dref fram sin häst, så att
han kom tätt inpå den andre. Han höjde pam-
pen till stöt. Ja eller nej?”
Räddad, räddad — se där komma de", ro-
pade Deken och blickade ifrigt bort mot vägen
förbi hofmannen, hvilken förskräckt vände sig
om. Hastigt som tanken böjde sig Deken framåt
under det höjda svärdet och grep Nils om lifvet
och drog honom till sig.
Hästarna, skrämda af det häftiga rycket, sprungo
åtskiljs, och de båda männen tumlade till mar-
ken: Deken hade borrat sitt hufvud mot den
andres midja. Vid hästens rörelse hade Johan
kastats framåt så att, då de kämpande nådde mar-
ken,slog Deken ansiktet så hårdt mot vägen att han
för ett ögonblick förlorade sansen. Nils Björnsson
begagnade sig af tillfället, skar upp hans kläder
och undersökte honom noga, men dolken fann
han ej. Nu rörde Johan på sig. Blodet som
strömmade ur näsa och mun återgaf honom med-
vetandet och lindrade smärtan. Hofmannen satte
sig öfver honom med dragen dolk.
Nu, Johan rådman, nu kommer ni ej undan.
Ännu en gång frågar jag er. Säljer ni dolken
åt mig. Än en gång, ja eller nej, annars —
han höjde vapnet.
Deken låg där och stirrade på sin ovän, slött
och liksom om det gällt någon annan såg han
den glimmande dolkspetsen. Ännu hade han
ej återvunnit sina sinnens fulla bruk. Endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
