Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 110. —
ten såg han fyra ryttare dyka fram ur skogen.
De redo i vildt fyrsprång.
Det satte fart i rådmannens domnade lemmar,
Han sporrade sin häst och beslöt att skaffa sig så
långt försprång som möjligt. Då han anlände till
tät och djup skog ämnade han sitta af, föra hästen
ett stycke inåt skogen, binda om dess nos och
tjudra den. Själf ärnade han till fots söka sig
fram genom skogarna mot väster. Han var sä-
ker på att ryttarne bakom honom voro förföljare,
grefvens män, annars hade de ej ridit så fort:
Framför honom låg en stor slätt, på hvars
andra sida skogen åter vidtog. Han bad till Gud
att hästen ej måtte snafva. Vägen var ojämn
och stenig och sluttade därtill en smula nedåt,
men här fanns blott en möjlighet till räddning.
Det bar af i flygande galopp, framåt, framåt tyckte
han hofvarna sade, då de klapprade mot vägen.
Deken satt djupt i sadeln och följde noggrant
hästens rörelser; svetten lackade i hans panna
och bloden slog häftigt i pulsarna. Den kalla
fuktiga aftonluften fläktade honom i ansiktet och
hven och pep kring öronen. Nu uppnådde han
skogsbrynet, utan att förföljarne vunnit på honom,
Vägen krökte sig skarpt. Än en gång vände han
sig om i sadeln och kastade en sista blick på
ryttarne bakom sig. Han hörde hästtraf fram-
för sig och vände hastigt hufvudet framåt. I
själfva vägkröken, på en hästlängds afstånd vi-
sade sig en skara ryttare. -Deken försökte hålla
in sin häst, men det var för sent. Han stötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
