Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Några ord om ärftlig sinnessjukdom och äktenskapslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några ord om ärftlig sinnessjukdom och
äktenskapslagar.
Af B. Gadelius.
Ärftlighetens betydelse för sinnessjukdomarnas uppkomst
och spridning är ju obestridligen en så allmänt erkänd sak
att äfven lagstiftaren måste känna det som sin plikt att
taga hänsyn till densamma, men då lagstiftningen spörjer vår
tids vetenskap, hvad den i detta afseende med visshet vet
och anser sig hafva funnit, måste svaret blifva mindre
tillfredsställande. Ty ärftlighetens faktum är icke ett af dessa
väl iakttagna och noggrant utredda natursammanhang, som
utan vidare kan tagas fram och läggas till grund för
bestämmelser, ägnade att främja människors hälsa och välfärd.
Den sanning, hvarom här är fråga, har mycket obestämda
och sväfvande konturer. Den är en samling af erfarenheter,
delvis oomtvistliga, delvis sannolika men obevisade, delvis
ock erfarenheter, som på ett öfverdrifvet och ensidigt sätt
blifvit tolkade, utan att man inom detta konglomerat af
iakttagelser med visshet kan säga, hvar sanningen slutar och
misstagen begynna.
På vissa håll har ärftligheten tagit form af ett
fruktansvärdt öde, och människorna hafva med andakt och bäfvan
lyssnat till dess profeter; en Zola, en Ibsen hafva på nytt
förkunnat det gamla ordet om fädernas missgärningar, som
hemsöka barnen allt intill tredje och fjärde led. Psykiatrici
och neurologer hafva länge skänkt denna litteratur sitt stöd.
De gingo vid studiet af ärftlighetsfenomenen till väga på
ett sätt, som onekligen ledde till särdeles effektfulla resultat,
skada blott att det icke ledde till sanningen. De ansågo
till viss grad öfverflödigt att bevisa ärftlighetens betydelse
och ville blott demonstrera dess faktum för publiken med
lättfattliga exempel. Så hafva onekligen Morel, Féré,
Dejerine[1]) och hela raden af franska degenerationsteoretici
förfarit. Sinnessjukanstalternas, asylernas, idiothemmens, ja, äfven
fängelsernas mest förolyckade existenser studerades, och en
[1] Dejerine, L’Hérédité dans les maladies du système nerveux.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:54:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/arftlig/0003.html
