Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Aristoteles etiska grundtankar - B. Om dygden - α. Förutsättningarna för dygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Men det teoretiska förståndet indelas vidare, allt efter som
dess föremål är »det, som icke är möjligt att förhålla sig
annorlunda», eller »det, som kan vara annorlunda», i
förmågan till vetande, το έπιστημονιχόν, och till att beräkna,
rö λογιβηχόν1). Den torra bestämmer icke det sedliga
handlandet2). Af den senare deremot utsäger den praktiska
förmågan att beräkna, som har afseende å ett ändamål, hvad
som bör göras, och »hvad som i tanken är jakande och
nekande, är i begäret fullföljande och flyende»3). Denna del
af το λογιστιχόν, som beräknar för någots skull medeln
tor ett ändamål, kallas af Aristoteles ock rore πρακτικός’).
Detta förstånds dygd kallas insigt, φρόνησις, som består i
»färdigheten att öfverlägga tned afseende å det for en sjelf
goda och gagneliga»5). Det är tydligt, att denna dygd och
den ofvan nämda etiska äro de dygder, som komma i fråga
vid en etisk undersökning. »Ty evpraxin och det motsatta
i handlingen blifva icke utan (praktiskt) förstånd och
karakter (jjyoc)»5). Den förra betecknar en färdighet att bestämma,
hvad som bör göras, den senare att konstant begära detta.
Men om hvarje dygd betecknar en bestämdhet hos det
sinliga af förnuftet, är det tydligt, att den förutsätter vissa
-inliga egenskaper hos själen, som äro af förnuftet
bestämbara. I den etiska dygden förutsattes tillvaron af sinliga
begär och i insigten af sinliga teoretiska färdigheter, hvilka
äro af förnuftet bestämbara. Yi skola nu uppvisa, hurudana
dessa måste vara för att kunna bestämmas. I och för denna
undersökning bör först erinras derom, huru i teoretiskt
hänseende det sinliga är bestämbart af förnuftet.
’) Nic. Eth. VI, 1. 1138, b, 35.
*) c. 2. 1139, a, 35; De An. III, 9. 432, b, 27.
3) Nic. Eth. VI, 2. 1139, a, 21.
*) De An. III, 10. 433, a, 14. voti Sè 6 tvexà rov ).ογιζύμινος
και πρακτικοί.
’) Nic. Eth. VI, 2. 1139, a, 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
