Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Aristoteles etiska grundtankar - B. Om dygden - α. Förutsättningarna för dygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
utmärkande for en empiristisk etik och är for densamma,
om den konsekvent utföres, oundviklig. A ena sidan är
menniskan såsom naturväsen ett moment i det hela och beroende
af detta, och hennes karakter bildas; å andra sidan bildar
hon sjelf sin karakter genom sina gerningar, eljest vore ingen
etik möjlig. En rationalistisk etik i detta ords moderna
betydelse höjer sig öfver denna cirkel genom den rena viljan, som
har magt att välja mellan olika ändamål — det goda eller det
onda. Äfven Aristoteles antager, såsom visats, en ren vilja,
nemligen viljan af sjelfverksamhet såsom sådan eller af det
sedligt sköna, hvilken framträder i dygden, men emedan denna
(viljan) är i förhållande till det sinliga en blott form utan
någon för sig varande verklighet, förutsätter den redan en viss
viljerigtuing hos det sinliga materialet, nemligen en rigtning
på det goda, och kan icke på något sätt bestämma denna
rigtning. Derför betecknar den icke något utgående öfver
empirismen och öfver den cirkel, som framträder i
Aristoteles lära om viljan och dess frihet.
Dermed ha vi nu undersökt den sida af själen, som
genom att utbildas i olika rigtningar kan vara en
förutsättning för eller leda till antingen etisk dygd eller ondska,
nemligen viljan af ett ändamål, och kunna med hänsyn till
allt, som gäller om densamma, definiera den såsom ett
begärande, som är rigtadt på förverkligande af ett allmänt
ändamål, godt eller ondt, i särskilda fall, och hvars rigtning
bestämmes så väl ofritt (genom yttre omständigheter) som
med frihet.
Derefter ha vi att undersöka den själsdel, i hvilken
förutsättningarna för insigt och illistighet hafva sin rot. Dessa
äro dels färdighet af praktisk induktion, hvarigenom
teoretiskt ett ändamål för handlandet fastställes (νους), dels
färdighet att utfinna medeln för ett ändamål (δεινότης), såsom
förutsättning för insigt ett godt ändamål, for illistighet ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
