Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ogerna och slutade sin segerbana med fullbordandet *) af
Sverges nyttigaste nu ensamt oss öfverblefna eröfringar.
ska, engelska, polska, danska, kanhända * ock
branden-burgska krig och som verkligen började fejden mot
Bremen †). Mot sädana fakta, mot en dylik öppet ådagalaggd
benägenhet for krig, är det ju ett lika öppet misstag att
säga, det "Kristina vek undan för krigets
nödvändighet." Montecuculis eller Viminàs relation frän
1654 säger tvärtom och uttryckligen att Kristinas
tronafsägelse i betydlig mSn bestämdes deraf, att Axel
Oxenstjerna och hans vänner hindrade henne från att med
krig anfalla Dannemark och tvingade henne till
förlikningen med Brandenburg.
*) Uttryckets rigtighet medgifves, om med "slutet
af hans segerbana" menas roskildska freden i Febr.
1658; men bestrides på det högsta, om dermed menas
tidepunkten af konungens död i Febr. 1660. De sista
åren voro nemligen för Karl Gustaf icke en
"segerbana", utan en kedja af motgångar och nederlag; och
han slutade den med att nära nog hafva bortspelat sina
förra för Sverge så nyttiga landvinningar.
Att Prof. Geijer med "slutet" af Karl Gustafs
"segerbana" menar hans död 1660, är dock troligt af
yttrandet pag. 66, nemligen "att frederna (1660 och
1661), hvilka kasta sin glans öfver den
blifvande förmyndareregeringen, voro frukterna af
hans (Karl Gustafs) vapen." Vi protestera mot denna
sats, hvilken innehåller en ny partiskhet för
konunga-magten och mot aristokratien. Freden 1658 med dess
eröfringar var en frukt af Karl Gustafs segrande vapen.
Men allt från denna tidepunkt räknade samma vapen
(undantagande eröfringen af Kronenborg) icke segrar utan
endast förluster och nederlag mer eller mindre svåra; se
sjöslaget i Öresund, de misslyckade anfallen på
Köpenhamn och Fredrikshall, nederiagel på Fyen, förlusterna
af Trondhjem, Fyen, Jutland och af Pommern och preus-
†) Se Frey 1842 pag. 505—504, der ?i utförligt visat
grundlösheten af den förut gällande satsen om Kristinas
freds-kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
