Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
motsägelse, en origtighet, ja till och mèd en orimlighet
att påstå, det Karl den nionde kom upp med en åsigt, ett
begrepp, som var så gammalt, så i sjelfva saken liggande.
Betraktom frågan om uppkomsten af 1634 års
regeringsform! Pag. 66 läses: "I hvad förhållande Axel
"Oxenstjernas i Konungens namn författade och införda
"Regeringsform stod till Gustaf Adolfs egna afsigter, är
"en fråga, hvars besvarande har stora svårigheter." Här
tvekar Prof. Geijer och är osäker om förhållandet. Pag.
108 kallas den "Axel Oxenstjernas regeringsform"j och
pag. 119 säges: "vi känna dess (regeringsformens)
verkliga upphofsman." Här och flerestädes är osäkerheten
försvunnen och Axel Oxenstjerna anses för ’Verkliga
upphofsmannen." — I Prof. Geijers svenska folkets
hist. pag. 288 del. 3 läses: "Att rikskanslercns förslag
(till regeringsformen) i det hela blifvit af Gustaf Adolf >
gilladt; derom äro vi öfvertygade." Här uppgifves
således Gustaf Adolf, såsom "regeringsformens
egen-telige upphofsman"; då nemligen konungen både
befallt förslagets uppgörande och sedan gillat "det hela
af dess innehåll." Hvilken af dessa trenne åsigter
är nu den rätta?
Betraktom hvad, som säges om syftningen af
samma regeringsform! Pag. 99 läses: "Axel Oxenstjerna
"sökte att inkorporera hela den Svenska tjenstestaten
"med adeln: och hans Regeringsform af 1634 åsyftar
"på en gång ett adels- och ett ämbetsmannavälde." I
Prof. Geijers svenska folkets hist. del. 3, pag. 288,
säges tvärtom: "1634 års regeringsform utbildar, hvad
"Gustaf Adolfs regering grundlagt, nemligen att mot adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
