Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
"sätta ett från konungen utgående embetsmannavälde."
Således5 år 1845 säges, att regeringsformen sökte
sammansmälta, "inkorporera adeln med
ämbetsmannavälde t"j men år 1836sades, att
"regeringsformen satte ämbetsmannaväldet hiot adeln."
Hvilkendera åsigten är den rätta? Troligen den äldre.
Den till tiden sednare, ur de tre föreläsningarna citerade
uppgiften, tyckes stå i sammanhang med en hos Prof.
Geijer på de sednare åren besynnerligt nog
framträdande ovilja mot Kristinas förmyndare. De trenne
föreläsningarna vittna nogsamt om denna sinnesstämning,
oaktadt det beröm, som deri nästan reservationsvis om
denna styrelse förekommer.
Ytterligare om samma regeringsform! Pag. 67 och
104 säges, "att den har inkräktat på konungens magt"}
"att "den mycket och väsendtligen ingriper i konungens
rättigheter." Pag. 67 säges ock: att "Gustaf Adolf
ingenting velat uppoffra af tronens
rättigheter." I svenska folkets hist. 5, 288 säges att
"Gustaf Adolf gillat det hela af denna regeringsform."
Alltså! Gustaf Adolf ville ingenting uppoffra af tronens
rättigheter; mea Gustaf Adolf har gillat det hela af don
regeringsform, "som mycket och väsendtligen inkräktar
på tronens rättigheter." Detta låter svårligen
samman-jemka sig.
Samma pag. 67 säges: "det står fast: Gustaf
Adolf hor ingenting velat uppoffra af
tronens rättigheter" — Anmärkom, att Gustaf
*) Gustaf Adolf ökade riksrådets och minskade
fdlj-akteligen si fi egen (tronens) magt i märkbar mån. —
Enligt Wildes Hist. pragmat. p. 562.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
