Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8S
den for köpegodsens återlöseu var för kort,
hvarföre de ville ha infördt i riksdagsbeslutet, att
kronan måste återköpa dem när sora helst. »Derpå
infordrades bönderna inför Rådet» — heter det i
Rådsprotokollet d. 30 Okt. 1644 — »och
representerades dem, att de gripa Hennes^K. Maj:t i
sin höghet, och frågades, om de voro komne att
kasta kull riket? eller huru det är?» —
En annan ännu skarpare utlåtelse omtalas, i
skrifvelse från Carl Gustafs informator Bengt Baaz
till Pfalzgrefven Johan Casimir, af Canzlern i
Rådet 1642; ehuru deu ej inkommit i protokollet.
Bönderna hade äfven då anfört samma besvär;
»deröfver Regni Cancellarius är högst förtörnad
vorden, ^gifvande dem med hårda ord tillkänna, att
de skola förnimma frälsemän vara i landet; så att
Archidapifer (Riks-Drotset Pehr Brahe) Cancellario
svarat hafver, att ej så hårdt allmogen tractera,
vetandes dem till en fri riksdag komne vara.«
Det behöfdes för aristokratiens stigande,
under så gynnande omständigheter, knappt någon
aristokratisk plan. Likväl har äfven en sådan
funnits hos den tidens stora; såsom jag i min
historia antydt *). Vi tillägger den visar sig
isynnerhet i två omständigheter: i* bemödandet att till
Adeln öfverföra den egenskap af medelstånd
emellan konung och folk, som af ålder var
tillerkänd Rådet, — och i sträfvandet att göra 1634
års, i förmyndaretiden gifna, regeringsform, till en för
framtiden gällande fundament all ag, hvarföre
hvarken Christina eller Carl Gustaf eller ofrälse
stånden ville erkänna den, och hvilket an-
*) Ul. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
