Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XXXVIII —
ligt konungens missförstådda befallning bandia i öfverensstämmelse
med Banér. När Gustaf Adolf fick veta detta, insåg han genast de
Mecklenburgska Hertigarnes mening att besätta Wismar, hvarföre han
ofördröjligen befallde Tott att låta de Svenska trupperna vända om
och återupptaga blokaden, samt för öfrigt väl akta sig för Hertigarne
(399). Till Banér afsändes ordres, att, om Hertigarne verkligen
redan lyckats bemägtiga sig Rostock och Wismar, genast tåga dit och
öfverdraga deras land med krig, samt med våld återtaga de vigtiga
fästningarne; men hade detta ej skett, skulle han ofördröjligen bryta
stilleståndet med Gram och låta fortsätta blokaden; med Hertigarne skulle
man ej vidare hafva några konsiderationer (400). Emedlertid reste
den ena af Hertigarne till konungen och lyckades bilägga saken,
tillfölje hvaraf den sednare befallde Horn att ej skrida till fiendtligheter,
utan blott laga så att Svensk garnison kom, in i Wismar (401).
Efter sistnämnde orts eröfring borde Banér låta Lessle genom Brehmiska
området marschera till Weser, för att der förena sig med
Landtgref-ven; Georg af Lüneburg skulle blokera Wolfenbüttel; efter
Magdeburgs eröfring skulle Banér, liksom florn, låta sitt krigsfolk uthvila
och förstärka sig, emedan konungen befarade att på våren råka i
vapenskifte med Spaniorerne och med konungen i Frankrike, hvilken
sednare vid Metz samlat en betydlig armé och hvars hållning började
blifva misstänkt; slutligen borde Baner draga till sig Burgsdorfs 3000
Brandenburgare (402).
Äfven med Rådet i Stockholm underhöll konungen en fortgående
brefvexling, hvilken dock gick mycket långsamt, emedan Rådets svar
tillfölje af den tröja postgången vanligtvis kom först 2, 3 à 4
månader efter sedan konungens skrifvelser afgått. Från Würtzburg, utgafs
ett skarpt mandat mot de utskrifne i Finland, som rymde till Sverige
eller Östersjöprovinserna, äfvensom mot dem, som lemnade rymmame
tjenst (378). I slutet af November sändes befallning att följande vår
6 regementer knektar (7200 man) och 1500 ryttare skulle öfverföras
till Tyskland (392); Rådets svar följde i slutet af Januari (709);
denna befallning cöntramanderades dock, enligt hvad som synes af
Rådets skrifvelse N:o 745, der äfven försvarsanstalterne mot Danmark
och Spanien omnämnas. Straxt efter eröfringen af Maintz infordrades
Rådets mening i afseende på vilkoren vid de fredsunderhandlingar,
som då inleddes med Kejsaren och Ligan (396); Rådets svar afgick
i slutet af Mars följande år (723). Den sista dagen af året 1631
redogjorde konungen för ställningen i allmänhet, samt för de arméers
styrka han följande vår ämnade få på benen; Rådet fick förebråelser,
emedan det ej utsändt den koppar, på hvilken konungen räknat, och
hvilken nu i stället borde gjutas till kanoner; derefter infordrades dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
