Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XL1I —
om den sedermera följande marschen förbi Nürnberg till Donauwerth
samt Donauflodens der skeende öfverskridande, om Ijechflodens med
möda tillkämpade öfvergång vid Oberndorf, Augsburgs intagande, samt
faktningarne framfor Ingolstadt m. fl. krigshändelser intill slutet af
April månad — derom lemna Arkivets urkunder tyvärr ganska ringa
upplysning; åtskilliga intressanta detaljer och allmänna öfversigter
finnas dock i handlingarne 541, 542, 543, 544, 721, 724, 742, 744
och 750; den sistnämnda innehåller ett ganska eget samtal mellan
konungen och Fransyska residenten i Bajern, St. Etienne, som
otvifvelaktigt skall läsas ined nöje. Svenska hufvudhärens styrka vid denna
tid synes af listorna från den 14 och 24 April i tredje delen.
Men är arkivet fattigt på upplysningar angående sjelfva
händelserna, så erhålles der en så mycket rikhaltigare skörd i afseende på
konungens planer och afsigter. Utan att låta hindra sig af det
rörliga fältlifvet, egnade, den store monarken samtidigt oafbrutna
omsorger åt alla delar af den vidsträckta krigstheatem. Från Kitzingen
erhöll Oxenstjerna noggranna föreskrifter, huru han för alla fall skulle
förhålla sig. Med 6 à 7000 man borde han besätta det förskansade
lägret kring Maintz jemte kringliggande små orter, och derpå, om han
vore stark nog härför, låta Pfaltzgrefven Christian af Birkenfeld
besätta Mannheim, Speier och Worms samt sedan ettdera i förening med
de Hanauska och Badiska trupperna rycka Ehen uppföre och sätta
sig i förbindelse med Strassburgarne, eller ock skrida till belägring
af Heidelberg och Philipsburg; vore han svagare, borde han blott
besätta Mannheim, och möjligtvis Speier och Worms, men bibehålla sig
i lägret kring Maintz; kunde han ej en gång detta, borde han väl
besätta staden, men med återstoden retirera till högra Bhenstranden
och der förskansa sig vid Castel och Cortum; om Pappenheim
nalkades från Wesern, skulle han skyndsamt draga till sig Landtgrefven
och Kagg, ja, om så behöfdes, till och med en del af Totts trupper
(418). Äfven andra förslager kommo å bane, t. ex. att Pfaltzgrefven
skulle belägra Breisach eller att Rhengrefven och Hertig Bernhard
skulle göra en diversion mot Cölln, för att draga Pappenheim från
Wesem. Åt Trier kunde beviljas neutralitet, om blott, fästningarne
Ehrenbreitstein och Philipsburg inrymdes åt Svenskarne eller
Franso-serna; Bajern skulle deremot ej på andra villkor erhålla neutralitet,
än om det ville afdanka alla sina trupper, i hvilken händelse
konungen ämnade vända hela sin magt mot Österrike (421, 424, 428 och
431). Slutligen tillkännagaf konungen sin afsigt, att qvarlemna Horn
med 3000 man fotfolk och 1500 ryttare i Franken för att upprätta
en ny armé; om så erfordrades kunde den sednare komma Kansleren
till undsättning; till en början ditsändes Öfv. Schawelitzky med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
