- Project Runeberg -  Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia / Andra bandet /
XLV(LXV)

[MARC] With: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— LIV —

pernå, att städse hålla 6000 man samlade vid nedre Elbe för
Danmarks skuld, hvilket lätt borde kunna ske, då Tott enligt konungen»
beräkning hade 12,000 och Hertig Georg vid Winsen 6000 man; att
hafva ögonen på fàstningarne i Mecklenburg och Pommern; att, om
Fappenheim skulle tränga på vid Weser, skynda dit och bistå
Landt-grefven och Kaggen m. m. (419); straxt derefter anbefalldes han att
alltid hafva 8000 man disponibla åt hvilket håll som helst, men att
ej begagna Oldenburg och Ostfriealand tül qvarter’ för de
Hamilton-ska trupperne, förrän Danmark intagit en bestämdt fiendtlig ställning,
utan dessförinnan låta nämnde trupper qvarblifva i Brehmen (420).
Slutligen gillade konungen Salvii hittills iakttagna förfarande mot
Danmark samt bad honom uppmana Tott, att ej med en mindre del, utan.
med hela sin styrka inrycka -i Holstein, om Danskarne bröto freden,
äfvensom att derom genast underrätta Rådet i Sverige samt söka
närmare förbund med Hansestäderna (429). Alla dessa åtgärder had»
tül följd, att konungen i Danmark afskrämdes från. de fiendtligheter,
han möjligtvis hade haft i sinnet, samt, för att återknyta det
vänskapliga förhållandet, sände tvenne sändebud till Tott och tvenne till
konungen,, hvilka sednare anträffade Gustaf Adolf vid Ingolstadt (644).

Innan uppbrottet från Frankfurth till Horns undsättning afsände
konungen Generalkommissarien Erik Andersson till Neder-Sachsen med
vidsträckta fullmagter och instruktioner, huru allt derstädes skulle
beställas (720 se noten). Vid ankomsten till Magdeburg fann
Anderson sakerna derstädes i ett dåligt skick, hvarom han genast
underrättade konungen (718). Den sednare hade emedlertid eftersändt nya
instruktioner, att Anderson skulle göra allt för Magdeburgs
återuppbyggande samt derjemte inrätta en båt-flotta på Elben,
ytterligare anlägga en skans vid Werben, och vara beredd att understödja
Churfursten af Brandenburg (423). Vidare skulle han på allt sätt
befordra uppsättandet af den ny värfvade armé, konungen, enligt hvad
ofvan nämndt är (424 och 432), ämnade sammandraga i Banérs gamla
qvarter vid Saale och Magdeburg, och hvilken före Boethii ankomst
sattes under en viss Öfv. Werthers befäl; denna armé skulle vara
beredd att efter omständigheterna understödja Brandenburg mot de
kejserliga i Schlesien eller Landtgrefven af Hessen och Kagg mot
Pappenheim (435). Men snart inträffade händelser, som alldeles
förändrade sakernas tillstånd i Neder-Sachsen. Pappenheim hade nemligen
ej förr fått veta att Banér och Hertigen af Weimar från Weserns
grannskap dragit till södra Tyskland, förrän han åter gick anfallsvis
tillväge. Den 10 Mars öfverföll han Kagg vid Höxter och tvang
honom retirera på Hildesheim. Landtgrefvens trupper undandrefvos till
Cassel, hvarpå Pappenheim återtog några mindre orter, såsom Eimbeck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:56:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arkivkir/2/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free