Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LH —
Harpajon Vogeserna och nalkades Rhen, förmodligen för att belägra
Philipsburg; i slutet af m&naden drog den sig likväl öfver Laudan,
Deideshofen och Creutznnch till Trier, hvilken stad belägrades (822).
Vid samma tid ryckte den Kejserlige Generalen Moutecuculi med en
icke obetydlig styrka (se en lista i tredje delen) nedfor högra
Rhen-stranden mot Baden och Würtemberg, hvarifrån Horn anropades om
hjelp (825). Som den sednare medelst nyvärfningar nära på
fördubblat sin ursprungliga styrka, ansåg han sig stark nog att i medlet af
månaden med 8,000 man afgå till Neckar, sedan han, förutom
garni-sonerne (4,000 man], vid medlersta Rhen qvarlemnat 8,000 man (se
åtskilliga listor i tredje delen). I medlet af Augusti ryckte han
uppför venstra Rhenstranden, öfverskred floden d. 15 vid Mannheim och
lyckades d. 16 vid Wiesloch genom öfverfall tillintetgöra en stor del
af det Kejserliga rytteriet (828). Återstoden af den fiendtliga styrkan
gick hastigt tillbaka öfver Rhen vid Philipsburg; Horn skyndade då
med kavalleriet till Strassburg, för att der öfverskrida floden och
afskära de Kejserlige återtåget till Breisach (829); men han kom för
sent, fienden hade redan hunnit undan; nu beslöt han att belägra ,
Schlettstadt (830). Dessförinuan eröfrades likväl Offenburg i Orten au;
härpå ändrade han beslut samt började, i stället för Schlettstadts,
Benfel-dens belägring (832). Sistnämnde väl befästade ort uppehöll honom likväl
i sju veckors tid (från d. 8 Sept. till d. 29 Oct.); om förloppet med
dess belägring och tillståndet i Elsass lemna 839 och 846 vidare
upplysningar. Af 489 ser man, att Pransoserne efter Triers eröfring
hade i sinnet att vända sig mot Philipsburg, hvilket dock ännu ej
inträffade.
Vid Donau hade Gustaf Adolf emedlertid ingen ro för
Wallensteins företag. Mer än väl insåg han det ofördelaktiga i sitt läge,
så länge den Kejserliga hufvud-arraén stod i Sachsens grannskap. När
han således fick veta att Wallenstein dragit sig till Coburg *) samt
derjemte vid samma tid fick underrättelse om Pappenheims nya
inbrott i Neder-Saclisen och deivaraude ständers tvetydiga hållning,
beslöt han gå till Erfurth för utt upphjelpa angelägenheterna i norra
Tyskland (483), i hvilket beslut han äfven stärktes af Rikskansleren (843).
Han ville i Thüringen sammandraga 30,000 man, bestående af en del
af hufvndhären, garnisonen i Nüruberg, Hertig Bernhards afdelning,
samt Baudissins och Landtgrefvens af Hessen truppar (482 ,innehåller
ordren till den sistnämnde). Sedan han vid Doiiauwerth qvarlemnat
Pfaltzgrefven med 9,000 man, öfver hvilka Banér sedermera skulle
taga befälet, aftågade han d. 9 Oct till Nördlingen. Derstädes fick
han från Oxenstjerna \ Nürnberg underrättelse, att Bajerska armén
—–-— /
’) Se om förloppet Rf händelsernc vid Coburg N:o 519.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
