Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LXU —
hade skiljt sig frän den Österrikiska samt genom Öfre PfaltE
skyndat till Regensburg; dels för att om möjligt tillfoga Bajrarna någon
skada, dels för att samtala med Rikskansleren och utdraga
garnisonen i Nürnberg, afgick konungen dit med rytteriet, låtande
infanteriet direkte fortsätta vägen öfver Schweinfurth till Thüringen (484).
Hertig Bernhard, som vid Wallensteins rörelse mot norr skyndat
öfver Thüringerwald, fick ordres att stanna samt invänta konungens
ankomst (485). Efter ett fåfängt försök att öfver Sultzbach uppnå
Bajerska armén, fortsatte konungen, sedan han fått veta att Wallenstein
inbrutit i Sachsen, vägen till Erfurtb, medtagande Oxenstjerna och
Kniphausen; den förre erhöll under konungens frånvaro ledningen af
angelägenheterna i hela södra Tyskland; till en början skulle han i
Ulm sammankalla de Schwabiska, Frankiska och båda Rhenska
kretsarnes ständer, för att med dem öfverlägga om medels anskaffande
till krigets vidare förande m. m. (486, 487 och 858).
Vid ankomsten till Erfurth, erhöll konungen ytterligare
underrättelse; att Pappenheim genom Thüringen tågat till Chur-Sachsen och
förenat sig med Wallenstein. Deremot kunde Gustaf Adolf sjelf vid
Erfurth blott samla 18,500 man, i stället för 30,000; ty
Làndtgref-ven af Hessen kom icke; Baudissin hade konungen sjelf, Sora vi
straxt skola se, kontramanderat. Följden blef emedlertid, att ban
måste söka förening med de Neder- och Chur-Sachsiska trupperna för
att blifva tillräckligt stark att utdrifva fienden. Lyckades detta, hvarpå
konungen ej synes hafva tviflat, ville ban med hufvudstyrkan vända
sig mot Neder-Sachsen för att tillfullo underkufva detta land och för
framtiden betaga fienden möjligheten att der fastsatta sig (490). Om
de händelser, som vidare föreföllo vid hufvudarmén, innan konungens
straxt derpå vid Lützeu följande död, lemnar arkivet föga upplysning;
852 innehåller Öfv. Brandensteins rapport, att han före fienden
lyckats bemägtiga sig Naumburg. I 862, 867, 869 och 872
förekomma underrättelser om konungens dödssätt jemte ett och annat om
förloppet med bataljen vid Lützen m. m. • En lista i tredje delen
upptager antalet sårade af hvarje fotregemente, som deltog i slaget;
derjemte finnas tvenne förslager af d. 3 och 6 Nov. öfver hela
Svenska krigsmagten i Tyskland, hvarest likväl efter vanligheten ej de
Chur-Sachsiska øch Brandenburgska trupperna äro upptagne; den
sammanlagda styrkan, som vid tidpunkten för lägret vid Nürnberg torde
hafva uppgått till 130,000 man, utgjordes ännu af öfver 100,000
man. Äfven förekommer derstädes en lista öfver alla Svenska
fotregementen, hvilka tillsammans räknade 1,115 kompanier.
■I afseende på de händelser, som föreföllo i Neder-Sachsen månaderna
närmast före konungens död, är arkivet, efter vanligheten, temligen rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
