- Project Runeberg -  Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia / Andra bandet /
152

[MARC] With: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 152 —

»ter, och fördenskull borde komma fram. Men efter jag icke vet
om de tillförene äro graverade, sedan considererar jag ock det att
de med stor vedervilja utskrifvas och köpas genom mänga händer;
och tages största delen af dem, som litet eller intet hafva; derföre
ser jag uti dem stor origtighet. Kopparen går för många orsakers
skuld trögt ut, och ehuru det är, så kommer icke heller sådant till
tid. Icke vet jag heller om den, som administrerar saken, alltid kan
bättra det, fast han vill ock förändra hastigt en sådan process, efter
som jag faller minnes de difficulteter och tror intet att de sig alle
hafve förbättrat. Förutan det märker jag nog, att när något slår
felt är intet annat att tillgå, och studsar man deröfver straxt,
släppandet händerne vid sidan. Sådane fel äro allenast att fylla med
bergslagernes och tullarnes discreta förbättring, och så en god
credit; men efter som jag icke vet huru vidt det första kan gå, alltså
efter den som lånar icke blifver så contenterad, som en god credits
erhållande kräfver, derföre ser jag icke huruledes sådane fel som
infalla, kunna botas och remedieras. Måste för den skuld allt ställa
till kammarrådets dejudication i Sverige, hvad de härutinnan kunna
göra; allenast att jag endels heller ville minska deras stat, på det
han må gå juste, än honom öka, vetandes deras difficulteter.
Preussiske staten belangande låter jag blifva först vid de 300,000 R:dr
af licenterne. Och hafver jag satt ännu 300,000 R:dr af
spannemåls-köpet. Hvad licenterne kunna draga, vet jag icke. I år hafva
de dragit alls inemot ■ 400,000 R:dr. Nu måste der dragas af
om-kostnaderne. Förutan det så är ock denna staten till sin egen
en-tretenement högst adgraverad; och det som mest är med stor gäld
belastadt, som ändtligen måste afläggas och betalas, om icke crediten
skall gå öfver ända, och draga staten med sig; hvilket mig och alle
mina consiüa högst besvärar. Men efter jag hafver hopp på
com-merciernes gång åt tillkommande sommar, skall jag fuller låta mig,
’ om jag lefver, vara angeläget, efter min pligt att præstera de 300,000
R:dr. Spannemålshandeln animerar mig fuller, att jag hoppas icke
allenast få medel, att göra de 300,000 R:dr tillfyllest, men ändå
mera till att undsätta £. K. M. med, och så få derutur någon hjelp
till gäldens betalning och creditens underhållande, så framt det vill
gå efter mitt hopp, och ståthållarne adsistera mig, hvarföre jag ock
så mycket friare hafver ökt detta credit, och menar det, om det
går efter min mening, högre att öka. Men efter bref utur Sverige
förmäla, att spannemålen är i Uppland stegen till 11 Svenske Dr.
tunnan, i Östergöthland till 14 Dr. och i Westergöthland till 16 och
18, så förtager det mig en god del af mitt hopp att blifva der
något mägtig. Och efter jag förnimmer att mycken spannemål är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:56:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arkivkir/2/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free