Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XL VI II —
aktligeii antaga en medelsiffra, och såsom sådan borde det hvita
myntet, hvars värde ligger nästan midt emellan det grofva och
kopparmyntet, vara lämpligast.
Enligt 1630 års hufvudbok uppgingo samma år Svenska Kronans
verkliga utgifter, om man afdrager den från förra åre£ qvarstående
statsskulden, äfvensom behållningen i inventarier, till 13,072,071 Daler
och inkomsterna till 12,132,391 Daler; här fanns således ett deficit
. af 939,680 Daler. Skulden, som d. 1 Jan. uppgick till 7,322,262
Daler, växte ünder årets lopp till 10,677,666 Daler; drager man
likvisst från dessa summor de behållne inventarierna, 2,465,116 och
4,880,840 Daler, så var den verkliga skulden d. 1 Jan. blott 4,857,116
Daler, hvilken under årets lopp ökades med deficit, d. v. s. till 5,796,826
Daler.
Ar 1631 uppgingo de verkliga utgifterna till 8,886,250 och
inkomsterna till 12,673,311; denna sednare höga siffra uppkom
derigenom att titeln: »Preussiska staten till restitution», påfördes
inkomsterna; afdrages densamma, så voro de verkliga inkomsterna 8,088,731.
Tillfölje af’ nämnde påförning minskades under året den nominella
statsskulden till 6,094,158 Daler, och den verkliga, om man från denna
siffra drager de behållna inventarierna (4,048,393), till 2,045,765 Daler.
År 1632 uppgingo utgifterna till 5,924,443 Daler, inkomsterna
till 6,440,820 Daler. Den nominela statsskulden höjdes något,
nemligen till 6,188,220 Daler, men den verkliga minskades, sedan de
behållne inventarierna (4,694,832) blifvit afdragne, till 1,493,388 Daler.
Af ofvanstående siffror finner man, att finansernas tillstånd under
dessa trenne år i det hela var ganska tillfredsställande. Visserligen
ökades statsskulden första året betydligt, emedan Svenska statsverket
ensamt måste bära hufvudhärens utrustning, öfverföring och
underhåll på främmande botten; men den minskades redan andra året genom
den s. k. Preussiska statens restitution, hvarmed förmodligen menades
den då skeende afskrifningen af de från Preussen sända truppernes
innestående sold.
Det är tydligt att större delen af statsutgifterne medel- eller
omedelbart utgingo för krigets skuld. Oberäknadt att förmodligen de
så kallade behållne inventarierna mestadels utgjordes af krigsmateriel,
så belupo sig år 1630 de ordinarie och extraordinarie krigsstaterna,
admiralitets- och artilleristatema, jemte salpetersbruken och frakterna
till 9,535,624 D:r af de 13 millionerne på utgiftssidan; år 1631
kommo 5,568,407 D:r af 8,886,250 på samma poster, och år 1632
2,220,198 af 5,924,430. De återstående statsutgifterna kommo på
den ganska betydliga hofstaten, på förvaltningen och embetsverken
(hvaraf åter en stor del sysselsatte sig med krigsbestyr), på lagskip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
