Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XLI —
ningen, samt p& afkortningarne och kronans förluster, hvilka båda
sednare poster ofta belupo sig till ganska betydliga summor. Nämnde
statsutgifter, som ej direkte användes på kriget, vexlade under de
trenne åren i medeltal kring Si million D:r. Ej en enda vitten
nedlades på produktiva föremål; sådant stridde mot den tidens maximer.
Af inkomsterna var den ordinarie räntan (jordräntan) den
största. Derefter kommo boskapshjelpen, spanmålstullen, qvarntuilen,
små-tullarne, licenterna i Östersjöprovinserna, städernas kontribution,
rote-penningarne, köpegodspenningarne och kronans vinst på åtskillige partier
m. m. a. År 1630 tillkom dessutom sexmarkshjelpen och 1631 i dess
ställe femmarkshjelpen; åren 1631 och 1632 tillkom saltlicenten;
slutligen utgick äfven år 1630 den svåra och tryckande utskrifningshjelpen,
hvilken följande åren motsvarades af utskrifningarne in natura.
Deremot förekommer kopparräntan blott i 1630 års hufvudbok, men ej i
de följande. De ganska betydliga inkomsterna från Preussen finnas
blott uppförda på 1630 års stat; de uppgingo nämnde år till 1,922,037
D:r, men stego sedan ganska betydligt; samtlige dervarande tullar och
licenter, hvilka år 1630 blott gåfvo 393,249 R:dr* (938,202 D:r),
lemnade år 1631 644,635 R:dr (1,361,587 D:r) och 1632 icke
mindre än 627,272 R:dr (1,568,180 D:r). Äfven om man ej antager
att ordinarie räntan stigit i samma proportion som tullarne, så torde
de från Preussen inflytande medlen, hvilka ej synas i 1631 och 1632
års hufvudböcker, sistnämnde år aldra minst hafva uppgått till 2J
millioner Dnr. #
Genom dessa hufvudböcker sättes man äfven i stånd, att göra en
angefarlig beräkning öfver skattebördans tryck på befolkningen.
Hufvudboken för år 1630 utvisar, att de direkta skatterna, sedan
inventariebehållningen, statsskulden, de Preussiska räntorna och tullarne,
Tyska krigsstaten, Kronans vinst- och förlust-conto, samt
afskrifnings-posterna blifvit afdragne, uppgingo till omkring 6,778,000 D:r hvitt
mynt, hvilka, enligt ofvanstående princip evalverade i nuvarande mynt,
skulle utgöra ungefär 21,689,600 R:dr R:mt. År 1631 uppgingo,
sedan samma afdrag blifvit gjorda, de direkta skatterna till ungefär
6,160,000 D:r eller 16,500,000 R:dr R:mt, och år 1632 till 5,000,000
D:r eller 16 millioner R:dr R:mt. Befolkningen i Sverige antages af
Carlson (i hans Sveriges Historia under Konungarne af Pfaltziska
huset) vid Carl X:s död hafva uppgått till högst 2 millioner
menniskor. Afdrager man nu härifrån befolkningen i Skåne, Halland,
Blekinge, Bohus län, Jemtland, Gottland, Vor-Pommern, Wismar, Brehmen
och Verden, hvilka länder vid början af Sveriges deltagande i trettio-
* Se ini. till första delen s. XLIX, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
