Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erfarenheter från Nordamerika angående armerade betongkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det har förr varit vanligt att specificera cementprof på
arbetsplatsen. Denna fordran börjar emellertid alltmera att
bortfalla, dels emedan de prof, som utförts å arbetsplatsen i
regel icke varit tillfredsställande, dels emedan kvaliteten af
cementen under de senare åren blifvit betydligt pålitligare.
Däremot är det vanligt, att cementen profvas med stor omsorg
vid fabrikerna.
En fråga, som ofta varit föremål för diskussion, är
angående relativa fördelarna af grus och makadam för betong.
Jämförande profbelastningar af grusbetong och makadambetong
i samma volymproportioner visa nästan utan undantag, att
betong, gjord af god makadam, sådan som granit, gnejs eller hård
kalksten, gifver högre tryckhållfasthet än betong, tillverkad af
grus. Detta är i synnerhet fallet under den tidigare
hårdningsperioden, då tryckhållfastheten hos makadambetong kan
öfverstiga grusbetongens med cirka 30 %. Efter en tidrymd af ett
år torde knappast någon skillnad finnas i tryckhållfastheten.
Hvad beträffar eldfastheten är makadambetong att
föredraga framför grusbetong. Vid ett eldfasthetsprof, som nyligen
företogs i New York, visade sig betong, gjord af grus icke
bestå profvet, under det att betong gjord af makadam, vid
upprepade tillfällen visat sig vara nästan absolut eldfast.
Orsaken till denna skillnad är troligen den, att i grusbetong ofta
förekomma stora stenar, hvilka när de blifva upphettade till en
viss temperatur splittras till följd af inre spänningar i
desamma. Senare prof med grusbetong, där gruset varit krossadt
till en storlek icke öfverstigande 18 millimeter, lämnade ett
betydligt bättre resultat.
I New York såväl som i flera andra städer föreskrifva
byggnadslagarna, att all sten eller grus, som skall användas
till armerad betong, skall kunna gå genom en ring med 18
millimeters diameter.
Ur eldfasthetssynpunkt är det äfven olämpligt att använda
makadam af kalksten, då denna vid hög temperatur förvittrar.
Däremot torde de flesta andra bergarter gifva tillfredsställande resultat.
För spännvidder understigande 2 meter är det vanligt i
Amerika att använda slagg eller aska i stället för makadam.
Slaggbetongen är synnerligen god ur eldfasthetssynpunkt, samt är
betydligt lättare än makadambetongen. Då slaggen vanligen
erhålles kostnadsfritt, medför dess användande en betydlig ekonomi.
Beträffande sanden för betongarbeten är det vanligt, att
specifikationer fordra, att den skall vara ren, skarp och grof.
Det händer stundom, att en sandbädd kan innehålla
föroreningar af sådan art, att de med cementen ingå kemiska
föreningar, i hvilket fall, sanden naturligtvis är olämplig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
