Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armeniernas fruktansvärda läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikets bestånd hotades genom det
armeniska folkets starka utvecklingskraft.
Men hur förhåller det sig med den saken?
Vad vi kunna kalla den moderna armeniska
renässansen daterar sig egentligen från tidigare hälften av
1800-talet och torde sammanhänga med liberala idéers
expansion i den europeiska kulturvärlden över huvud.
Men den sammanhänger också med en modernare
omdaning av själva den ottomanska staten vid samma
tid. I mitten av 1800-talet bryter nämligen sultan
Muhammed ned feodalismen och hövdingeväldet i sitt
rike och inför ett byråkratiskt samhällsskick.
Armenierna, som under seklernas lopp förflyttats hit och
dit och nu ingalunda voro bosatta exklusivt inom det
gamla Armeniens område, utan ganska mycket spridda
över hela mindre Asien och ända in i europeiska
Turkiet, visade sig nu nära den naturliga önskan att få bli
meddelaktiga i bestämmandet av rikets öden — detta
så mycket mer som all handel och industri
huvudsakligen voro i deras händer, och de allt som allt ägde
en hög kulturnivå. Någon separatistisk
strävan hos armenierna — som t. ex. hos de också under
sultanen lydande Balkanfolken — var det här
icke tal om. Armenierna begärde icke ett
fritt Armenien, bland annat just emedan de voro
bosatta också utanför det gamla Armeniens
gränser och inte ens inom dettas gränser längre voro
ensamma bebyggare. De hade endast ett vitalt
intresse, som var, att hålla Turkiet uppe och se
detta utvecklas, den enda utveckling, av vilken de
hoppades själva kunna vara med och skörda varaktig
frukt. Vad de begärde, alltså, dessa Turkiets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
